Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så firar Bonde söker fru – paret Anders Jönsson och Isabel sin tionde jul

Det har gått tio år sedan bonden Anders sökte fru i TV 4 och fann den sprudlande blekingskan Isabel. Sedan dess har det blivit giftermål, tre barn och ett helt gäng med sällskapsdjur på gården.

Annons

Två minigrisar gruffar omkring lösa på gården mellan granar och pynt tillsammans med hunden Caipirinha och två getter.

Hos Anders och Isabel Jönsson i Dala-Husby börjar julen redan vid första advent.

Isabel Jönsson går all in på julen. Hon pyntar hela det vackra huset från 1890 vid älven i Dala-Husby med gammaldags julpynt. Klär förstukvisten och fönsterbrädorna med granris och tycker att valet av gran är viktigt.

För Anders hade det gått lika bra med plastgran, skojar han.

LÄS MER (för pluskunder): Bonde söker fru-Anders Jönsson om att leva med M S

LÄS MER: Från Hötorgshandlare till stjärnflorist – magiska julblommor hos Christoffers blommor

LÄS MER (för pluskunder): Från journalist till bonde och mejerist – nu väljer Björn korna och ostarna på heltid

Isabel och Alfrida klär granen redan den första december.

–Jag tänker lite som de gjorde förr, säger Isabel. Jag tycker att man ska ta en gran som behöver gallras bort hellre än att ta den finaste granen som kan generera pengar, den sparar jag hellre så att den får växa vidare i skogen. Och jag tycker faktiskt att de glesa granarna som inte är helt raka är vackrast.

Årets gran har hon plockat i dikesrenen precis innan Anders skulle röja rent där med traktorn.

– Alla som kommer hit säger: Gud vilken ful gran ni har! Men det finns liksom en tanke bakom, säger Isabel.

Isabell och barnen klär granen i vardagsrummet med ljus och röda kulor redan till första advent.

– Jag tycker det är superkul att pynta! Det gör liksom allt. Granris, pynt och naturmaterial – det är jul för mig. Jag börjar den första december sedan får det vara full jul hela december till den 25-26: e då åker allt ut.

– Jag tycker att julen och traditionerna är viktiga, säger Isabel. Det viktiga är att man samlas och håller ihop. Att alla kan komma är det viktigaste.

De har firat jul i huset alla de nio åren som gått och ska göra det även i år.

– Vi brukar fira med Anders föräldrar, mina föräldrar vartannat år och våra syskon med familjer. Ett stort härligt gäng med många barn, precis så som jag vill jag ha det, säger Isabel.

Julmaten är också viktig är de överens om och de som firar tillsammans hjälps åt att laga.

– Det är väl det vanliga, köttbullar, revbensspjäll, julskinka, säger Anders.

– Men inte du Piggy! Du har frikort i år igen, säger Isabel ursäktande till (den ganska stora) minigrisen som stryker runt dem ute i trädgården.

Det har gått tio år sedan Anders sökte fru i TV 4 och fann sin blivande fru Isabel. Sedan dess har det blivit giftermål, tre barn och ett helt gäng med sällskapsdjur på gården.

Även om det är Anders som är bonden så är det Isabel som kommer hem med djuren. På gården finns i dagsläget tre hästar, ankor, en kalkon, två minigrisar som gruffar omkring lösa på gården som hundar, en hund, en katt, sju får och två getter.

– Jag satte ner foten innan getterna, säger Anders. Jag sa att getter det vill jag i alla fall inte ha. Och titta hur det gick med det...

Getterna skuttar glatt omkring i snön framför huset precis som minigrisarna och Colliehunden Caipirinha.

Många barn och många djur, så vill Isabel ha det!

Inne i köket pågår pepparkaksbaket. Sonen Albin, sju år, och döttrarna Alfrida, fem år, och Astrid, tre år. kavlar för fullt och kakor med form av skogens djur fyller plåtarna.

Isabel brukar göra avancerade pepparkakshus varje jul.

Alfrida spanar in mamma bakproffsets teknik med pepparkaksutstansningen.

– Vi ritar skisser och försöker hitta på annorlunda hus att baka varje år. Det är kul att skapa men det har blivit mindre och mindre tid till det ju fler barn vi ha fått, säger Isabel.

Innan barnen bakade hon pepparkakshus och tävlade med i en pepparkakshustävling i Stockholm.

– Hon är faktiskt ett bakproffs, avslöjar Anders.

Innan hon blev först sjuksköterska och sedan barnmorska var hon restaurangkonditor på anrika Magnus Johanssons bageri i Stockholm.

Anders och Alfrida hjälps åt att hämta in årets gran som Isabel räddat  i dikesrenen innan Anders hann röja rent där med traktorn.

Men sedan ville livet annorlunda och Isabel fick upp ögonen för en charmig bonde på tv. Efter tio år är paret lika kära som då de fann varandra.

– Det tycker jag! Men kanske på ett annat djupare sätt nu, säger Anders.

– Det fina med att leva med någon länge, tycker jag, är att vi har lärt känna varandra så väl och man vet precis hur den andra reagerar i olika situationer. Nu vet jag precis vilka knappar jag ska trycka på för att reta Anders... och jag vet att han ändå inte blir så arg. Han låter lite arg ibland bara, men han är ju inte det på riktigt.

Du tänker på införskaffandet av getterna till exempel?

– Nja, det värsta var nog när jag kom hem med första minigrisen bak i skuffen på Volvon. Då trodde jag nästan att han skulle skicka efter skilsmässopapperna.

Men du ville väl hitta en tjej som trivs på landet?

– Jo, säger Anders. Men jag har ju försökt med regeln ett djur in, ett ut... Isabel?

– Nej, nej. När Anders är borta har jag hunden i sängen också, eller hur Caipirinha?

Den gamla speldosan trollbinder minstingen Astrid.
Alfrida ger gärnet vid kavlingen av pepparkaksdegen.
Granris och gammaldags pynt gör sig fint på den vackra gamla gården. Lilla minigrisen Gert går lös på gården.
Ett stort ärr på sidan vittnar om att lilla grisen Gert hade en jobbig tid i somras med ett jättesår som inte ville läka. Tur att Anders pappa Göran är veterinär och kunde göra avancerade operationer på lilla nassen.

Mer läsning