Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Läkande att sticka och virka: "Hipsterkulturen kommer att skynda på utvecklingen"

För Stina Lodén har handarbetet varit en livslång följeslagare. Tack vare sociala medier och hantverkstrender har stickning och virkning också ökat i popularitet igen.
– Det är bevisat att vi mår bra av att arbeta med händerna, säger Stina Lodén.

Annons

Det började med en farmor på besök. Stina Lodén, som är uppväxt i Skåne, fick varje påsk besök av Signe från Stockholm. Med sig i bagaget hade hon alltid ett stickprojekt, och det blev en påsktradition för Stina, hennes mamma och farmor att sticka tillsammans.

- Jag har alltid känt en slags ro i den typen av handarbete, och eftersom jag var ganska blyg som barn så fick stickningen bli min trygga och kreativa bubbla. Jag har insett nu i vuxen ålder att handarbetet är det av mina intressen som alltid är närvarande, medan andra fritidsintressen kommer och går i perioder, berättar Stina Lodén.

Det kan bli lite "galen kattants-varning" på projekten när det gäller just virkning
Hemifrån radhussoffan i Lund bloggar, stickar och virkar Stina Lodén. Bloggen Stinas trådar handlar om inredning, handarbete och trender.Foto: Emil Langvad/TT

För Stina Lodén, som till slut valde skrivandet som yrke före färg och form, har handarbetet också varit ett sätt att koppla av. Lusten har fått styra vad hon gör, för tillfället är det virkningsprojekt som går varma, delvis på grund av att det är mindre krävande för nacke, rygg och axlar. Men stickningen återkommer alltid.

En axelskada gör att Stina just nu väljer virknålen framför stickorna, som är mer krävande för nacke, rygg och axlar.

- Jag har testat det mesta. Det enda jag inte tycker om är att sy på symaskin, jag blir svettig bara jag tänker på det och jag har till och med sytt gardiner för hand för att slippa ta fram maskinen.

Att virka är däremot alltid roligt.

- Men jag måste säga att det kan bli lite "galen kattants-varning" på projekten när det gäller just virkning, det blir lätt mer knasigt än snyggt. Men det kan vara kul det också!

Hemifrån radhussoffan i Lund bloggar, stickar och virkar Stina Lodén. Bloggen Stinas trådar handlar om inredning, handarbete och trender.Foto: Emil Langvad/TT
Det är bevisat att vi mår bra av att arbeta med händerna

Stinas handarbetsintresse ledde för tre år sedan till att hon också startade en blogg, Stinas trådar. Där berättar hon om alla typer av textila trender, nyheter och tekniker, och hon märker ett ökande intresse för att arbeta med händerna.

- Förutom rena textila trender blir hantverket i sig viktigare, många företag lyfter fram välarbetade detaljer på sina produkter alltmer. Sedan finns det också en tydlig koppling till mindfulness, att göra saker med händerna och att försöka hitta tillbaka till ett långsammare liv. Där passar handarbete väldigt bra in, säger hon.

Stina Lodén drar paralleller till ett allt snabbare snurrande samhälle med många sjukskrivningar på grund av utmattning.

- Det är bevisat att vi mår bra av att arbeta med händerna, så jag tror handarbetet har en naturlig plats så länge vi håller ekorrhjulet igång i samma takt som i dag. Det finns också en enormt stor grupp människor som alltid handarbetar, så när det väl blir trendigt märks det väldigt snabbt utåt.

För Stina Lodén är det viktigt att inte knyta handarbetet till prestation, att det aldrig blir något hon känner krav kring. Därför väljer hon också oftast bort att sticka och virka efter beskrivning.

- Jag provar mig hellre fram, för mig finns det en poäng i att inte veta hur det kommer att sluta. Jag kan absolut sticka efter avancerade mönster, men dels är det lite tråkigt att redan från början veta hur slutresultatet kommer att se ut, dels känns det som att man gjort fel om man gör en miss någonstans. Jag tycker att handarbete ska få vara den kravlösa, avkopplande syssla det är, utan att man ska behöva vara rädd att göra fel.

Ekologisk bomull är ett favoritgarn. Just nu virkar Stina en babyfilt i materialet.
I en grupp handlar det bara om att sticka kläderna som syns i tv-serien Outlander

Sociala medier har på många sätt revolutionerat handarbetet. Förutom att nätet numera är fullt av inspirerande kreatörer som visar upp sina alster i bloggar och på Instagram finns det också videoklipp på Youtube där man kan lära sig olika tekniker och Facebookgrupper med likasinnade att be om råd.

- Där finns alla från 1940-talisterna som stickat hela livet till de unga tjejerna som är sugna på att testa att virka sin första mormorsruta. Och det fina är att det är så hjälpsam stämning, alla vill gärna hjälpa till att lista ut var någon medlem missat i sin stickbeskrivning eller förklara en teknik.

Stina Lodén berättar hur någon lade upp en bild på sin tv och frågade hur man gjorde en sjal som syntes i Ingmar Bergmans "Den goda viljan" – och genast fick tips på hur hon skulle göra.

- Det finns Facebookgrupper för det mesta numera. I en grupp handlar det bara om att sticka kläderna som syns i tv-serien "Outlander", det är helt sjukt och väldigt festligt, tycker jag. Sociala medier gör det lätt att hitta varandra, och det gör det extra nördigt, säger hon.

Fortfarande ser Stina Lodén en tydlig kvinnlig majoritet, men hon anar också att det kanske blir fler män framöver.

- Ända sedan Kaffe Fassett stickade på 1980-talet har vi sett ett fåtal män handarbeta, men jag tror att hipsterkulturen kommer att skynda på utvecklingen. Ta bara skejtare och snowboardåkare som gärna virkar sina egna mössor. Jag tror också att garngraffiti och annan handarbetsaktivism med politiska budskap kan få fler, både män och kvinnor, att få upp ögonen för stickning.

En handduk på ett turkiskt badhus inspirerade Stina Lodén till att sticka en väggbonad.Foto: Privat

Hon nämner också att stickning syns alltmer i det offentliga rummet. På Malmö central samlas en grupp och stickar en gång i veckan, och den 9 juni i år är det dags för World Wide Knit in Public Day, där målet är att så många som möjligt ska ta med sig stickningen ut. Stickkaféer finns på flera platser i landet, och Stina förutspår också att syjuntan kan få ett uppsving.

- Vi har vant oss vid att ses hemma hos varandra i små bokklubbar, och då ligger inte "trådjuntor" som jag kallar dem långt borta. Det perfekta vore egentligen att kombinera de två, för man pratar väldigt avslappnat när man samtidigt får göra något med händerna. Så varför inte diskutera en bok samtidigt? säger Stina Lodén.

Maria Soxbo/TT

Stina Lodén driver en textilblogg.Foto: Emil Langvad / TT

Stinas bästa tips

1. Våga prova! Det gör inget att det blir fel, och det behöver inte bli klart. Man får börja ett nytt projekt även om det förra inte är färdigt.

2. Börja med materialet. Gå till en garnaffär och hitta ett garn du gillar. Du kan alltid fråga personalen vad garnet sedan kan passa till, eller så tar du bara hem det och låter slumpen avgöra.

3. Garn behöver inte vara dyrt, det finns många sorter – och ej avslutade stickprojekt – på loppis. Dock ska man vara medveten om att det kan finnas en del miljövidriga garner, så har man inte superkoll på material kan det vara bättre att köpa nytt.

4. Gå med i handarbetsgrupper på Facebook och titta på videofilmer på Youtube för att lära dig tekniker.

5. Ta med handarbetet i väskan var du än går, så kan du plocka upp det istället för telefonen på resor och när du väntar.

Trasor klippta ur bomullstrikå är ett av Stina Lodéns favoritmaterial.
En trend är att använda armarna som stickor för att göra en filt. Det finns instruktionsfilmer på bland annat Youtube.Foto: Adobe
Det finns många olika sorters garn att välja bland för sitt stickprojekt, i alla prisklasser.Foto: Henrik Montgomery/TT
Trendiga hexagoner, virkade i ett tunt ullgarn från Lettland. Sammanfogade blir de en filt till vardagsrummet. Färgkombinationen står för rummets nya färgskala; Stina är minst lika intresserad av inredning som av handarbete.Foto: Emil Langvad / TT

Mer läsning

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!