Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torbjörn har alltid känt att hans jobb är meningsfullt

Artikel 299 av 300
Folk
Visa alla artiklar

Igår gick prästen Torbjörn Larsson i pension, och avtackningsgudstjänsten hålls nästa vecka, den 6 januari.

Annons

Torbjörn har varit präst i 34 år men nu känner han att det är dags att låta någon annan ta över.

– Det känns jättebra, det gör det. Det har alltid varit ganska självklart att gå, säger han med ett leende.

Men han påpekar att man aldrig riktigt slutar som präst. Det är inte bara ett yrke utan en väg man valt i livet.

Han säger att åren inom yrket har varit som alla andra jobb – lite både och.

– Det har varit mycket roligt och intressant. Framförallt möten med människor i både sorg och glädje. I bland är det roligt och i bland är det inte roligt men det är alltid meningsfullt.

Han berättar att det är många saker han minns som står ut. Först och främst är det prästvigningen, men han berättar också att han har haft många fina år uppe i fjällkyrkorna i Sälen.

– Jag gjorde mina första sju år där uppe.

Torbjörn kommer från Eskilstuna ursprungligen, men i och med sitt yrke har han flyttat runt en del, och de senaste åren har han bott och verkat i Kungsör.

Trots att Torbjörns yrke dels går ut på att prata så tycker han mycket om att vara tyst. I flera år har han åkt iväg på retreats i Rättvik, både som besökare och som retreatledare.

– Man drar sig undan i några dagar. Man är helt tyst, pratar inte, läser inte, man är bara med och sjunger på mässan.

Han förklarar att retreats var något som passade honom som handen i handsken.

– Tystnad är en bristvara i vårt samhälle. Man måste kunna vara tyst för att lyssna.

Han har slutat leda retreaten men han kommer aldrig sluta att delta i dem.

– Det är ganska skönt att sätta sig och äta med varandra och slippa vara trevlig, säger han med ett skratt.

Samtidigt lägger han till att man i tystnaden med fördel kan läsa en bok.

På måndag nästa vecka blir det avtackning i kyrkan.

– Egentligen lämnar jag ju inte. Jag bor kvar i Kungsör och träffar de vanliga människorna ändå. Jag tycker jag har gjort mitt, nu får andra ta över, säger han med ett leende.

Han vill inte ha en avskedspredikan, utan i stället en adjöpredikan. Detta tack vare ordet adjö som kommer från franskan au dieu.

– Jag lämnar dig åt gud.

Nu har Torbjörn andra planer.

– Jag ska bli fritidsforskare. Haha, nej jag bara skojar.

Planen är att ta sig tid att ägna sig åt intressen som till exempel fotografering.

– Jag har fem eller sex tusen diabilder att sortera.

Annons