Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Engagemang och omtanke

Harry Persson somnade stilla in i sitt hem omgiven av sina närmaste onsdagen den 11 augusti. Han skulle ha fyllt 85 år i december.

Annons

Harry föddes i Kvarntorpet utanför Kolsva 1925 som första barn till Edvin och Hilda Persson. Sju år senare fick Harry en lillebror, Per-Olov. Harrys uppväxt präglades av arbete inom jord- och skogsbruk. Efter militärtjänstgöringen började han på järnvägen våren 1948, Kolsva–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg, KURJ.

Harry blev statsanställd 1951 då han flyttade till Västerås för att fortsätta inom järnvägen. Han engagerade sig i arbetsmiljön och visade stor omtanke om sina arbetskamrater. De uppskattade hans arbete, och snart var Harry, eller KURJ-Persson som han kallades, aktiv i facket, både som skyddsombud och studieorganisatör.

Harry var tidigt en god dansör, och var ofta på dans, till exempel i Folkets park där han träffade sin dalkulla, Clara Tomt från Nusnäs, som blev hans fru 1953. Ett år senare föddes deras första barn, Britt-Marie. När nästa barn, Sven Eric, föddes 1957, flyttade de till Fullerövägen där Harry bodde till sin bortgång.

Harrys liv kretsade kring familj och hemmet. Han levde ett sunt liv med stort intresse för gymnastik, motionsdans och trädgårdsarbete. Under 40 år var han ordförande i Tomtägarföreningen Västra Förstaden, och engagerade sig även i fler föreningar såsom Dalagillet, SPRF och PRO. Att varje sommar åka till Claras hemby Nusnäs var en efterlängtad paus från vardagen i Västerås.

Efter pensioneringen från SJ vid 60-års ålder var de allt oftare i Nusnäs, och de bestämde sig för att bygga en ny stuga i ”Krusäng”. Sommaren 2006 somnade Clara in i deras hem efter en tids sjukdom. Harry och Clara hade ett långt, kärleksfullt och friskt liv tillsammans.

På ålderns vår fann Harry en ny kärlek som vi också fick möjlighet att lära känna, tillsammans hann de skapa många fina minnen. De sista två åren kämpade han mot sjukdomen, men han slutade aldrig att ta till vara på de ljusa och glada stunderna tillsammans med oss alla.

Vi saknar honom!

Barnen Britt-Marie och Sven Eric med familjer

Mer läsning

Annons