Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mammorna bestämmer namnet

Hur vi väljer namn till våra barn beror på många faktorer. Valet säger dessutom en hel del om hur vi föräldrar är som personer och vilket liv vi lever. Men en sak är klar - det är mammorna som bestämmer vad barnet ska heta.

Annons
Även om båda föräldrar hävdar att de är lika delaktiga är det oftast mammans namnförslag som går igenom, menar forskare.

Emilia Aldrin är doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet och forskar om personnamn. Hon har gjort en enkät med 600 nyblivna föräldrar, som fick svara på hur de har valt namn till sina barn. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar.

- De flesta av dem jag intervjuade gav långa beskrivningar om hur valet hade gått till, säger Emilia Aldrin.

Det som spelar in allra mest är den estetiska faktorn, till exempel att namnet ska vara gulligt, häftigt, mjukt eller tufft. Den näst vanligaste faktorn är att namnet ska vara lagom vanligt, eller tvärtom, ovanligt. Det är något som föräldrar funderar mycket på idag.

– Det säger en del om tiden som vi lever i nu, med individualism, valmöjligheter och självförverkligande. Jag tror inte att unikheten hade varit en lika avgörande faktor för 20 år sedan eller 30 år från idag, förklarar Emilia Aldrin och säger att samma resonemang gäller för trenden att ta ett helt nytt efternamn.

Detta bekräftas av namndiskussioner på familjesajten Familjeliv.se. Medlemmen Bonanza är en av dem som frågar om namnhjälp där.

– Jag letar efter ett flicknamn som inte är för vanligt, inte är nymodigt, gärna tvåstavigt, helst inte innehåller bokstaven "D" och gärna är tantigt, men inte så vanligt som Märta, Rut, och Hilda, skriver Bonanza.

De föräldrar som i största grad ger sina barn unika förnamn är antingen trendiga cityföräldrar i storstäderna eller yngre, lågutbildade föräldrar med knappa resurser, menar Emilia Aldrin.

– För en del handlar det ofta om självförverkligande, att barnet ska vara helt ensamt med sitt namn, precis som man väljer en personlig kläd- eller inredningsstil. För andra handlar det istället om att det är praktiskt att ha ett unikt namn, så att man bli hågkommen i till exempel jobbsammanhang. Man vill ge sitt barn de bästa förutsättningarna i livet helt enkelt, säger Emilia Aldrin.

I vår strävan efter att vara unika så skapas även nya dubbelnamn, såsom Nora-Li eller Engla-Saga. När dubbelnamn först kom på 1930-talet och blev som hetast under 1950-talet, så handlade det om att kombinera traditionella namn som redan var etablerade i landet. Idag är det istället främst nyskapade namn som kombineras.

Att namnet är vikigt råder det inga tvivel om och det är en stor del av vår identitet. När vi hör ett namn bildar vi oss en bild av hur personen som bär det kommer att vara, utifrån erfarenheter, associationer och fördomar.

– Hör vi Bertil, så tror vi inte att det är en liten femåring som springer runt. Vi associerar namn till människor vi mött tidigare som har burit det namnet och hur de har varit. Då handlar det ofta om ålder, kulturell tillhörighet, social status och personliga associationer, säger Emilia Aldrin.

Om din partner föreslår att er bebis ska ha samma namn som bråkstaken i klassen eller din odrägliga kollega, så känner du dig knappast bekväm med det förslaget.

På samma sätt är det viktigt att barnet själv trivs med sitt namn. En småbarnpappa berättar om hur han blev mobbad för sitt omoderna namn under skolåren och minns hur jobbigt det var då.

– Jag hade tur som var stor, så de vågade aldrig slå. Hade jag varit mindre, så skulle jag ha fått så mycket spö, minns han.

– Det är inte ovanligt att barn blir retade för sitt namn. Barnets syn på det egna namnet hänger ihop med självkänslan. De är svåra att koppla isär. Mår barnet dåligt av sitt namn, så mår det ofta dåligt i sig själv. Det förekommer att personer byter namn, för att byta bort den del av sig själv som man mår dåligt av, säger Emilia Aldrin.

Hon berättar att namnet också har betydelse för vår framgång. Som exempel nämner hon forskning som visar att lärare bedömer samma uppsats olika efter namn och att samma jobbansökning kan avslås eller gå igenom beroende på vad personen heter.

Vilket namn som kommer att ha låg status när våra barn blir vuxna kan Emilia Aldrin inte säga. Det vi tycker idag kanske inte heller gäller imorgon.

– När vi möter en person som har egenskaper som bryter mot våra fördomar så kan den förändra vår bild av namnet, säger Emilia Aldrin.

Idag är namn som Anita, Kurt, Ingeborg och Knut på väg in och kommer sannolikt att vara populära snart. Emilia Aldrin tror också att det är mycket möjligt att en trend med mer klassiska dubbelnamn kommer, men det är fortfarande för tidigt att säga. När det gäller andranamn så är vi generellt mer vågade. Här väljer vi främst namn av affektionsskäl, gärna samma som en älskad morfar eller farmor hade. Så mycket som 80 procent av alla andranamn kommer från släkten, berättar Emilia Aldrin. Andra väljer ett spännande namn från en film eller bok, såsom Anakin från Star Trek eller Gandalf från Sagan om ringen.

Så vilka namn kommer att vara populära när våra barn själva blir föräldrar? Emilia Aldrin berättar att namn kommer tillbaka med tregenerationscykler. Vi väljer gärna namn från vår egen mor- eller farföräldergeneration, som är gammaldags, men som vi inte kan associera till så många personer i vår närhet. Sannolikheten är alltså stor att våra barnbarn kommer ha namn som Inger, Kjell, Staffan och Anette.

Så vem står för det slutgiltiga beslutet?

– Mamman väljer namnet. Även om båda hävdar att de är lika delaktiga i processen, så är det allra oftast mammans förslag som slutligen går igenom, säger Emilia Aldrin.

En anledning till att det framförallt är mamman som avgör namnet kan vara att barn traditionellt tillhör den kvinnliga sfären och att kvinnan omedvetet får beslutsföreträde i namnfrågan, menar Emilia Aldrin. Mamman är oftast föräldraledig i början och har mer tid att lära känna barnet och möjlighet att fundera på barnets namn i förhållande till personen, förklarar hon.

En del mammor verkar dessutom ha svårt att släppa in sin partner i namnprocessen.

- Jag har exempel på mammor som till och med har funderat ut olika strategier för att få igenom sitt namn, säger Emilia Aldrin och berättar om mammor som valde att ta upp namnfrågan efter förlossningen, när det var lite synd om dem själva och på så vis hade ett visst maktövertag.

Kan du säga något om hur föräldrarna är genom att höra namnen på deras barn?

– I vissa fall, ja. Om det är en väldigt speciell stavning eller typ av namn. Tendenserna och mönstren är väldigt hårfina, men får jag höra resonemanget kring namnet, så kan jag ofta det, säger Emilia Aldrin.

Vanliga förstanamn genom tiderna

1940-talet: Anita, Gunilla, Birgitta, Anders, Lars, Klas-Göran, Lars-Göran.

1950-talet: Ann-Kristin, Ann-Katrin, Stig-Arne och Klas-Åke.

1960-talet: Katarina, Carina, Anette, Mikael

1970-talet: Linda, Jessica, Pernilla, Fredrik, Johan

1980-talet: Emelie, Johanna, Sara, Robin, Markus

1990-talet: Felicia, Isabelle, Nicole, Anton, Oliver, Kevin.

2000-talet: Emma, Maja, Hanna, Oskar, William, Lukas.

Korta namn är mest populära att ge sina barn nu.

Faktorer som påverkar namnvalet

- Hur det låter när vi säger det och hur det ser ut i skrift

- Vilka associationer namnet väcker hos oss själva

- Vilken social status namnet har

- Om det är praktiskt: lätt att stava och skriva, gångbart utomlands osv

- Hur vanligt eller ovanligt namnet är

- Hur det passar ihop med syskons namn och efternamnet

Källa: Emilia Aldrin

Olika föräldrar – olika barnnamn

Äldre akademikerföräldrar, som bor i en villaförort: Väljer främst konservativa, väletablerade namn, som är traditionella i stavningen och gärna svenska.

Yngre föräldrar utan akademisk utbildning eller trendiga cityföräldrar: Väljer främst ovanligare namn, som tilltalar föräldrarna estetiskt. Det är inte ovanligt att namnen är kreativt stavade, t.ex. Lowe (istället för Love), Meyah (istället för Meja) och Cewin (istället för Kevin).

Mer läsning

Annons