Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mamma är lik sin mamma

Artikel 242 av 300
Folk
Visa alla artiklar

Vera Pettersson om sin mor Alma och mammarollen

Annons
Vera Pettersson har liksom sin mor Alma sparat ur tidningarna i urklippsalbum.

En gammal bild i tidningen av Veras mor, gjorde att Vera hörde av sig. Resultatet blev en historia lagom till Mors dag om ett kvinnoliv förr. 

På bordet ligger urklippsalbum och bilder ur fotoalbumet.

– Tänk, mamma såg äldre ut i 60-årsåldern än vad hon gjorde sedan. Damerna rullade håret på stora rullar och använde hårnät, det var nog det som gjorde det, säger Vera.

Alma Maria Nilsson föddes i Arboga som andra dottern. Modern dog tidigt, fadern Johan Nilsson gifte om sig och Alma kom i kläm i andra äktenskapet. Hon började som piga. Kanske var det så hon träffade den unge mannen från Ljusnarsberg, Carl Simon Nilsson, Veras pappa.

– Han arbetade som jordbruksarbetare och lagårdskarl, och de flyttade ofta.

Makarna fick tio barn, fem pojkar och fem flickor. Vera är yngst i kullen. Henne födde modern vid 48 års ålder.

– När en av mina bröder kom till världen hade mamma haft värkar på natten och morgonen. Men innan hon la sig i kökssoffan och födde honom, gick hon ut och mjölkade korna.

Vera tittar på bilden av sin mor.

– Man kan inte förstå hur dom har slitit.

Vera togs om hand av sina systrar, fyra och sex år äldre. Fadern hade fullt sjå med försörjningen och modern med praktiska göromål. De äldre syskonen fick ta hand om de yngre.

– Vi hade det torftigt och armt, men det var ju bara så det var. Alla hade det ju likadant. Det var liksom ingen idé att sitta och drömma om något bättre.

Vera minns sina föräldrar som snälla.

– Det är aldrig någon som har tagit hårt i mig. Men man hade ju respekt, mor och far var så mycket äldre, och jag satte mig inte upp mot dem. Springa och slå i dörrar var det aldrig tal om.

Vera tycker att sättet att förhålla sig till barnen, att uppfostra, tydligt ”går i arv” från den ena generationen till den andra.

– Jag gjorde med vår son och dotter ungefär som mamma gjorde med oss. De är fostrade kärleksfullt men med fast hand. Så har dottern och mågen också gjort med sina tre. Jag tror att det blir så att barnen tar vid där man själv slutar.

Veras mamma Alma slutade sina dagar hos en av sina söner och hans familj i Köping. Innan dess hade hon och maken bott på ålderdomshemmet i Kungs Barkarö.

– De tyckte att de hade fått så fint med rinnande vatten, badkar och toalett. Men när pappa dog blev mamma mer ensam och flyttade hem till min bror i Köping.

Annons