Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vård som är sjuk

Annons

Den 5 maj fick lasarettet i Västerås en begäran om magnetröntgen för mig. I juli blev jag kallad.

Eftersom jag har kol kan jag inte ligga på rygg i en tunnel. Jag får panik. Jag ringde därför upp röntgen och frågade om de hade en öppen röntgenapparat. Det fanns inte. Men de skulle ringa runt och höra med Stockholm om en sådan.

Juli gick, jag hörde inget. En bit in i augusti ringde jag upp ortopeden, som skulle ombesörja

kontakten. Ingen kontakt med Stockholm hade tagits.

Jag blev förbannad och ringde patientnämnden för att få hjälp. De skulle hjälpa mig. Patientnämnden ringde mig samma dag och talade om att nu skulle det hända något. Ortopeden skulle ordna röntgen på Sabbatsberg.

I början av november ringde samma person från nämnden och ville höra hur det gått för mig. Hon hade kollat att ortopeden ordnat röntgen för mig. Jag förklarade återigen, att ingen ringt eller kallat mig till röntgen.

Kvinnan verkade bli väldigt uppbragt över att ortopeden inte ringt och ordnat röntgen och att de ljugit för henne Hon ringde upp Sabbatsberg och jag fick en tid till den 17 november. Strax före jul fick jag ett brev från biträdande klinikchef om att jag kommer att bli kallad till genomgång av mitt fall under januari.

Från maj till januari. Det är långa tre månader det!

Det var Västerås det. Nu till Kungsörs sjukvård. Den är lika sjuk.

Efter att ha haft ont under några dagar i min hals ringde jag till sjukvården för att få någon spray som skulle kunna lindra mina besvär i halsen. Jag tror inte på antibiotika i överdriven användning.

Jag förklarade att jag hade både ont i ryggen och en kraftig kol. Att ta mig i onödan till mottagningen utan att träffa läkare

var jag inte intresserad av. Det var inga problem, de skulle ordna allt till det bästa. Kom bara hit, uppmanades jag.

Jag ringde taxi, åkte ner dit. Betalde 64 spänn. Gick in och betalade 50 kronor till. Men nu skulle jag få hjälp. Fick komma in till en syrra. De tog ett odlingsprov, som visade att jag hade streptokocker.

När jag frågade efter recept fick jag veta att det kunde jag inte få förrän efter klockan 15. Då hade läkaren signeringstid?! Under den tid jag var kvar för att vänta på taxi hem (en och en halv timme) fanns inte en kotte i patientväntrummet.

Läkaren hade kunnat ta sig tid om viljan funnits. Det verkar som om empati fattas.

Jag skulle alltså åka hem, betala 65 kronor, vänta till klockan blivit 15. Ringt efter taxi, åkt till Apoteket, väntat på medicinen, tagit taxi hem. Vårdbesöket skulle ha kosta mig runt 300 kronor.

Jag fick ändå ingen spray utan det blev som vanligt en utskrivning av antibiotika. Visserligen vill riksdagen att antibiotikaanvändningen minskas, men det har nog inte nått Kungsör.

Teela, Kungsör

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons