Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur vanligt är marijuana?

Annons

I julhelgen träffade jag en bekant som gick på ett vuxengymnasium. Undervisningen i skolan var bra. Det var god stämning mellan eleverna. En sak tyckte min vän var besvärande. När de hade sammankomster röktes det marijuana.

Min vän, som är äldst i sin grupp i skolan, har aldrig börjat med någon form av stimulantia och tyckte det var obehagligt med det grupptryck som det innebar att ensam ”stå utanför”. Det var svårt att vara den avvikande i en grupp.

Efter att ha diskuterat frågan om ”utanförskapet” kom vi fram till att de andra eleverna är yngre och ännu inte passerat den frigörelse som de flesta passerat vid fyllda 25.

Röka marijuana kunde betraktas som en lindrig form av ”brott”. Det gav gärningen en lagom dos av ”brottslighet” som gav känslan av självständighet och spänning. Min vän behövde inte, med stöd av högre ålder, demonstrera för att visa sin mognad.

Jag har på senare tid – det senaste året – tyckt mig se att det i vårt land och i synnerhet i Stockholmsregionen förekommit mer eller mindre tydliga bevis på att det finns krafter som vill göra marijuana lättare tillgänglig.

Man hävdar att den har medicinska egenskaper vid svåra sjukdomar. TV4 har vid flera tillfällen visat program som pekar mot en liberal attityd till marijuana.

Min reflektion är att man för 150 år sedan hävdade detsamma beträffande alkoholen. Den var så användbar att man till och med gjorde ”klutar” med bröd doppat i brännvin och gav barn, för att de skulle vara tysta. Vi kanske vet bättre i dag, men det råder fortfarande en romantik kring alkoholens effekter.

Det finns tydligen en allmän önskan att behöva bedöva sitt omdöme med konstlade medel för att kunna umgås socialt med människor – trots biverkningarna!

Köping

S.Å. Skog

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons