Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag går "all in" förPopular och Saade

Annons

”Manboy, manboy you can call me manboy…”. Tack för den här tiden Mister Manboy, men nu ansöker jag om skilsmässa.

I ett års tid har jag konstant blivit tvingad till att lyssna på samma slinga om och om igen in absurdum på mitt jobb. Förskolebarnen kommer och går men Manboy består. Lite så har det varit. Jag har blivit totalt hjärntvättad. Man förstår att låten har blivit ett fenomen när 1-åringar som knappt kan prata lär sig texten och melodin innan de lär sig sjunga Imse Vimse Spindel liksom. En sjuklig genomslagskraft. Fredrik Kempe vet att han skapat ett monster och är själv grymt trött på Manboy men ödmjuk inför uppskattningen.

Nu får det vara nog. Dags att ta adjö. Vila i frid Manboy. Det finns en ny kille i stan som vill bli populär.

I år går jag ”all in” för Popular istället för den bitterhet jag kände ifjol. Kempe har skapat ett nytt monster men det är lika bra att omfamna och älska det från början för att vara mentalt förberedd på succén. För vi kommer alla att få leva tätt tillsammans med Popular under minst ett år nu. Speciellt alla vi som har daglig kontakt med små barn. ”Popular, I will be popular, I’m gonna get there, popular…”

Vet inte om det beror på att jag är så gruvligt trött på Manboy som Popular låter som ett mästerverk i mina öron eller om låten helt enkelt är mer genomarbetad och modernt inpaketerat. Eric Saade hade inget som helst motstånd i helgens deltävling. Som det ser ut nu är det endast Danny och den mystiska internationella juryn i Globen som kan sätta käppar i hjulet för den populära manspojken. Men jag har svårt att tro att ens de kan stoppa Saade från en resa till Düsseldorf. Och inte mig emot. Konceptet med en direkt poplåt, ung kille och snyggt dansnummer borde fungera ypperligt.

Roligt att mina tippningar stämde i stort. Fegade bara i sista stund med Sebastian. Jag ville verkligen tro att kvällens bästa låt skulle gå till Andra Chansen. Men som jag skrev i låtbetygen på webben så borde jag ha insett att en femteplats vankades efter min ”kiss of death”. Nästa vecka ska jag taktikheja på Lasse Stefanz så att de inte hamnar högre än femma…

The Playtones har jag inte så mycket att säga om. Jag är inte deras målgrupp och förstår inte grejen med dansbandsrockabilly. Bevisligen går det hem hos många. Kul för dem. Dansbandspubliken har drillats till att ringa in röster redan i Dansbandskampen. I min värld är det helt sjukt att The Playtones sålt fler plattor än Lady Gaga det gångna året men visst, är de så populära så är det klart att de ska vara i final. Väl där blir det nog platt fall. I Globen har man ett mer eurovisiontänk.

Kan någon förklara för mig varför ingen stoppade flickstackaren Sara Lumholdt? Det är inte lagligt att sjunga så falskt i tv. Det kan knappast ha kommit som en nyhet för skivbolaget att hon inte kunde ta de låga tonerna. Till och med jag skulle ha gjort det bättre. Synd på en bra låt att förstöras så brutalt.

Annars håller väl alla med om att programmet i sig lunkade på som vanligt. Permobilinslaget var helt meningslöst och jag klarar inte av att se artistpresentationerna längre. Däremot lyftes de dåliga partierna av att Lena Ph syntes i rutan. Hon är en stjärna ut i fingerspetsarna.

Personlig höjdpunkt i Linköping: Långt samtal om musikindustrin med Alexander Bard långt in på småtimmarna i fredags. Ni får tycka vad ni vill om mannen men han kan verkligen sin sak och är rolig som få. Ge karln ett eget tv-program!

Mer läsning

Annons