Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"För första gångenfick jag segervibbar"

Det känns som att det bara var någon vecka sen Melodifestivalen avgjordes. Hur gick tiden så här snabbt? Snart har väl manspojken vuxit upp och blivit pensionär också. Men just nu är i alla fall både Eric Saade och jag på plats i Düsseldorf under årets eurovisionvecka.

Annons
Eric Saade går upp i semifinal 2 i kväll.

De enda skandaler som uppdagats än så länge här nere står Sverige för. Svensk och rysk press har trappat upp ett storbråk mellan Saade och den ryska killen Alexej Vorobjov. Båda sidor beskyller den andre för att köra med divalater och vara allmänt otrevlig. Ryssen hävdar också att Eric stulit hans koreografi medan Eric, lite otaktiskt, förklarat att han aldrig ens hört talas om en ”nobody” som Alexej innan tävlingen. (Det är snarare ryssen som kollat in Danny!) Skönt med en svensk artist som vågar säga ett sanningens ord. I vanliga fall besvaras alla frågor med en solskenshistoria. Samtidigt är detta en tävling och vi lär kanske inte räkna med några höga poäng från just Ryssland i år. Själv tycker jag bara att det är roligt att det händer något i annars så väna schlagerland.

Mer drama var det i fredagskväll då Björkman och Team Saade hade några svettiga minuter när det sattes in ett extra teknikrep för att testa glaskrossen som inte fungerat dagen innan. När explosionen så uteblev igen hördes ett beklämmande ”FAN!” från manspojken och produktionen gick av och an med frustrerande miner. Fredrik Kempe var den som tog händelsen med mest lugn och gick fram till oss i pressen och skämtade om diverse lösningar att ta till om de inte skulle få bukt med glaset.

Nu lär det inte behövas för felet är åtgärdat och när frågan kom upp på en presskonferens svarade Eric att han skulle bli så förbannad om glaset inte krossas i direktsändning att han då sparkar sönder det själv.

På Sveriges andra repetition i lördags satt hela numret perfekt och det fanns inget att orda om angående sången. Dessutom är det engelska uttalet bättre. För första gången fick jag vinnarvibbar. Har tidigare tippat att Popular kommer att sluta som åtta-tia någonstans men efter att ha följt de andra ländernas rep känns en topplacering inte alls som ett omöjligt scenario längre. Att det står Sweden i ett kuvert på torsdag ser jag som en självklarhet.

Men innan det är dags för Eric Saade att äntra scenen ska 19 andra länder ikväll kämpa om tio platser i finalen. Om Eurovision 2011 vore ett vin skulle det inte gå till historien som en extra fin årgång om vi säger så. En del länder har lyckats para ihop bra sångare med tråkiga låtar, andra länder har helt okej låtar som förstörs av usla sångare. Där emellan finns som alltid bidrag som är helt och hållet hemska och några få som är bra på riktigt.

I kvällens semifinal hittar vi till exempel en portugisisk komedigrupp á la Galenskaparna med plakat sjungandes en kampsång. Humorn går helt förbi mig och de flesta andra som inte förstår språket. Det är bara konstigt. Och dåligt. Nästan lika dåligt som den litauiska tanten som finsjunger en urtrist musikalballad samtidigt som hon simultantolkar på teckenspråk. Så pretentiöst att jag dör. Kvällens stora bottennapp!

Det lär gå bra för de nordiska länderna i alla fall. Norge kickar igång publiken ordentligt med afrikanska rytmer, Finland sprider ett lugn efter skräniga Georgien och Island bjuder på genuin spelglädje efter plastiga Celine Dion-kopian med femton klädbyten från Kroatien.

Klart bäst i kvällens tävling är Azerbajdzjan. Hela teamet förutom sångduon är svenskar. Det märks. Snyggt!

Nina Andrén, Bbl/AT:s melodifestivalskrönikör, med rötterna i Köping.

Mer läsning

Annons