Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Matilda Molander: Höj priset, det har faktiskt inte blivit dyrare att köra bil

Annons

Betala 800 kronor för full tank. 16,64 kronor litern svider i plånboken när man står på macken.

Det går att förstå de drygt 450 000 svenskar som gått med i Facebook-gruppen ”Bensinupproret 2.0” för att protestera mot bensinpriset. Det blir bara dyrare och dyrare att tanka.

Men. Kostnaden för att köra en mil har i stort sett legat still sedan 1970-talet. Alltså, ingen kostnadsökning under de senaste 40 åren.

Hur hänger det ihop? Jo, priset för en liter bensin har ökat från 7,95 kronor år 1979, omräknat i dagens penningvärde, till 16,64 kronor som det stod på skylten i dag. En rejäl prisökning.

Men samtidigt har motorerna blivit stadigt mer bränslesnåla i takt med att konsumenterna och framför allt EU ställer allt högre krav.

År 1979 drog den genomsnittliga bilen 1,01 liter milen. År 2016, som Trafikverkets senaste siffror kommer ifrån, drog den genomsnittliga bilen bara 0,55 liter. Då kostade bensinen 13,65.

Konsekvensen blir att priset per mil gick från 7,95 kronor år 1979 till 7,51 kronor år 2016. Alltså en sänkning av kostnaden för att köra bil.

Det finns som sagt inga siffror för hur mycket genomsnittsbilen drar i dag, men om vi antar att den ligger kvar på samma nivå som 2016 innebär det att kostnaden per mil i dag ligger på 9,15. Det betyder alltså att bränslekostnaden inte har ökat med mer än en dryg krona på 40 år.

I relation till inkomster har bensinpriset också legat i stort sett still de senaste 30 åren. År 1991 kostade en liter bensin i genomsnitt 1,95 procent av genomsnittssvenskens dagsinkomst, år 2016 var siffran 1,87 procent.

Självklart har en del av befolkningen bilar med en högre bränsleförbrukning än genomsnittet, och för dem blir kostnaden högre. Men det gällde även för 40 år sedan. Bränsleförbrukningen lär ha minskat även för dem, men från en högre nivå.

På Bensinupprorets Facebooksida, liksom i många andra diskussioner framhålls ofta bensinpriset som en ödesfråga för landsbygden, och den ges gärna en del av skulden för avfolkningen.

Ett höjt bensinpris slår självklart hårdare på landsbygden där det finns färre alternativ till bil. Men eftersom kostnaden för att köra en mil i stort sett inte ökat på över 40 år, så måste svaret på landsbygdens problem ligga någon annanstans.

Att skylla på bensinpriset är inte ens att göra det lätt för sig, det är att blunda för de verkliga problemen.

Landsbygden behöver bra skolor, ordentlig service och bra villkor för företag i närområdet. Det kan inte ett sänkt bensinpris skapa.

Som Bosse ”Bildoktorn” Andersson sa i en intervju med nätbilhandeln ”Byt bil”: ”Bränslet är på tok för billigt idag. Den dag lanthandlarna öppnar igen i byarna har bensin och diesel sitt rätta värde.”

Landsbygdens utmaningar måste tas på allvar och diskuteras. Bensinpriset svider i plånboken, men skymmer sikten för de viktiga frågorna.

Anmäl text- och faktafel