Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Vad kan vi lära oss av att Holland saknar vårdköer?

Annons

De vårdköer som inte växer står stilla. Tiotusentals människor runt om i Sverige har väntat mer än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök i specialiserad vård, på en operation eller någon annan medicinsk åtgärd.

Kanske uppfattas det som ett slags nödvändigt ont, ett naturligt resultat av personalbrist och underskott i vårdbudgetarna.

Sanningen är dock att vårdköerna är en politisk skapelse.

Köerna är en organisationsmodell för att ransonera vården och pytsa ut pengapåsen i jämn takt över året. Resurser för att behandla patienter finns inom de flesta vårdområden, men utnyttjas inte eftersom ingen är beredd att betala.

Utöver att vårdköerna orsakar stort lidande är det dessutom tveksamt om man sparar några pengar på att inrätta dem, eftersom människor riskerar att bli sjukare och kräva mer eller dyrare behandling under tiden som de väntar på vård.

Det är därför helt rätt, som tankesmedjan Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanadaji, vd för tankesmedjan ECEPR, skriver i den nysläppta rapporten Ålderskris: Sverige måste diskutera en ny vårdmodell.

I rapporten går författarna igenom Hollands vårdsystem. De har, i likhet med Sverige, en solidariskt finansierad vård som innebär att ingen blir utan vård för att den saknar medel.

Men till skillnad från i Sverige finansieras huvuddelen av systemet med privata medel, genom att människor köper obligatoriska sjukvårdsförsäkringar från privata bolag. Därtill är i princip alla utförare privata aktörer, som försäkringsbolagen köper vård av.

Både beställarfunktionen och själva utförandet är alltså konkurrensutsatt. Resultatet är att den nederländska vården presterar bättre i stort sett över hela brädet.

Tillgängligheten är betydligt bättre samtidigt som vårdkvaliteten är likvärdig. Tid hos en familjeläkare kan ofta ordnas samma dag. Väntetiderna för insatser som prostatektomi eller en knäledsoperation är hälften av vad de är i Sverige.

Och allt detta utan att mer resurser läggs på vården. Som andel av BNP ligger Holland till och med lägre, på 10,1 procent, jämfört med 10,9 för Sverige.

Styrningen av vården är redan nu under stark press. Vårdköerna har sedan den rödgröna regeringen tillträdde i många fall fördubblats.

Det kommer dessutom att bli värre om inte nya grepp tas om den svenska ineffektiviteten. KD:s väljarframgångar beror delvis på en systematisk vårddebatt och att partiet tog över M:s gamla krav på ett förstatligande av vården.

Sverige står inför en demografisk utmaning, där allt fler äldre kommer att behöva vård och omsorg de kommande åren. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppskattar att 35 miljarder kronor saknas i kommunsektorn till år 2022.

En effektivare styrning av vården är därmed ett måste. Hollands modell med obligatorisk sjukvårdsförsäkring, hög beställarkompetens hos försäkringsbolagen och privata vårdutförare är värd att diskutera, eftersom utfallet för ekonomin och patienterna är klart bättre än i Sverige.

Anmäl text- och faktafel