Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Svår regeringsbildning i Finland när klimatskeptiker gick fram

Annons

För Finland väntar nu i värsta fall en svensk regeringsbildning; långdragen, svår och dramatisk. Med söndagens valresultat kommer det att bli historiskt komplicerat att bilda regering. Runt hörnet väntar också Finlands ordförandeskap i EU som sätter press på att få regeringen klar under maj.

Traditionen i finländsk politik har varit att de tre stora partierna S, C och Samlingspartiet (det finska högerpartiet) får över 20 procent och cirkulerat regeringsbildandet.

Största partiet tar statsministerposten, det parti som åkte på mest stryk (vanligtvis förra regeringschefens parti) går i opposition. I Finland bildas majoritetsregeringar med flera partier i regeringen.

Men i söndags kom inget parti över 18 procent. Sannfinländarna (de finska högerpopulisterna) kom på andra plats, bara två ynka tiondels procent efter S. En halv procent längre än Samlingspartiet.

Förra regeringsbildaren C gjorde sitt sista sämsta val sedan självständigheten och landade på blygsamma 13,8 med De Gröna i bakhasorna på över 11 procent.

Antti Rinne (S) uttalade sig som valsegrare och jublade över att S är största parti för första gången sedan 1999. Han har inte så mycket att jubla över egentligen.

Ett historiskt svagt resultat och hårfin skillnad mot Sannfinländarna och Samlingspartiet gör det hela riktigt svårt för Rinne. Det är bara att titta på mandatfördelningen ovan och försöka räkna ihop till 101 ledamöter för att få en majoritetsregering.

Helsingfors skrev historia på mer än ett sätt. Dels slog Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho nytt personligt röstningsrekord med ett invandringsfientligt och klimatskeptiskt budskap. Samtidigt blev De Gröna största parti i Helsingfors med nästan var fjärde röst.

Många trodde för ett par år sedan att Finland hittat koden för att hantera högerpopulismen: ta in dom i regeringen och få partiet att implodera.

Regeringen under Sipilä med C, Samlingspartiet och Sannfinländarna fick en stormig resa med partisprängning av Sannfinländarna innan regeringen imploderade över landskaps- och sjukvårdsreformen som aldrig kom i mål.

Partisprängningen bestod i att Sannfinländarnas grundare Timo Soini tog sina regeringsledamöter och lämnade partiet när den mer extreme Jussi Halla-aho blev vald till partiledare.

Obekväma regeringsbeslut och interna partibråk gjorde att Halla-ahos Sannfinländare var nere på ett halverat opinionsstöd. Men i slutändan var det Soinis utbrytare som inte tog ett enda mandat, medan Sannfinländarna vann ytterligare ett mandat och alltså växte.

Det går inte att rida draken utan att bli bränd eller avkastad, det är numera en lärdom från Finland att lägga till lärdomarna från USA och Storbritannien.

Även om ingen konstellation på papperet är avfärdad finns det en konstellation som är mer trolig än andra. Det är S, Samlingspartiet, De Gröna och den Svenska riksdagsgruppen bestående av Svenska Folkpartiet och mandatet från Åland, som innehas av Mats Löfström från Åländsk Center (i gruppen övriga) som återvaldes med imponerande 84,5 procent av rösterna. En sådan regering skulle ge Rinne 108 av 200 mandat. En lång väg återstår dock innan det är verklighet.

Svårigheterna att få ihop en handlingskraftig regering lär inte minska kommande val i Finland, heller. Den trend som sker runt omkring i Europa riskerar att lamslå demokratierna.

Anmäl text- och faktafel

Annons