Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Hur ska äldre kvinnor med låg utbildning få ett jobb?

Annons

Skillnaden i sysselsättning mellan infödda svenskar och utrikes födda är stor. 2018 låg sysselsättningsgraden på 86,5 procent för inrikes födda mellan 20 och 64 år och 70,1 procent för utrikes födda.

Det finns tiotals miljarder att hämta hem för finansminister Magdalena Andersson (S) om sysselsättningsgraden höjs för utrikes födda.

Men även inom grupperna finns en stor variation: Högst är sysselsättningen bland inrikes födda män, lägst bland utrikes födda kvinnor.

Svenskt Näringsliv presenterade härom veckan en rapport där de har undersökt de utrikes föddas lägre sysselsättning, dess orsaker och vad som kan göras åt det.

I rapporten visas bland annat att om sysselsättningsgapet hade varit hälften så stort 2016 (det sista år som har studerats) så hade ”antalet arbetade timmar i ekonomin varit 101 miljoner fler, BNP 39 miljarder högre och de offentliga finanserna hade stärkts med 16 miljarder.”

Det finns alltså starka ekonomiska skäl för att få fler utrikes födda i arbete. Svensk Näringslivs undersökning visar också att nyckeln är att få ett första arbete. För när utrikes födda väl har etablerat sig på arbetsmarknaden så arbetar de lika mycket som inrikes födda. Efter etableringen arbetar utrikes födda inte heller mer deltid.

För att förstå sig på sysselsättningsgapet måste man bryta ner gruppen ”utrikes födda”, för det är inte en homogen grupp. Undergrupper är så åtskilda som högspecialiserade ingenjörer som har arbetskraftsinvandrat och asylsökande flyktingar med mycket kort utbildning.

Det säger sig självt att de åtgärder som måste vidtas för att få dessa sinsemellan väldigt olika personer i arbete varierar stort. För de allra flesta är språket en av de viktigaste faktorerna, men just för den högutbildade arbetskraftsinvandraren är detta ofta helt irrelevant.

För de unga ensamkommande är det självklart att utbildning är svaret, de har många år framför sig i arbetskraften. Personer som kommer till Sverige med en akademisk examen eller en yrkesutbildning från sina hemländer har också relativt goda chanser att ta sig in på arbetsmarknaden.

Den verkligt stora nöten att knäcka är hur de nyanlända som står allra längst ifrån arbetsmarknaden ska kunna få sitt första jobb. Vi pratar om äldre personer som har rejält bristfälliga kunskaper i svenska och har mycket kort utbildning från sina hemländer – i vissa fall är de rent av analfabeter.

Tanken på att utbildning är lösningen är vällovlig, men det är tveksamt om ens de allra mest intensiva utbildningsinsatser kommer att hjälpa innan personen ändå faller för åldersstrecket.

Även infödda svenskar som inte har en gymnasieutbildning har i dag svårt att få jobb. Det beror på att vi länge har haft som bärande princip att vi ska konkurrera med kompetens, inte med låga löner.

Det har varit en princip som har tjänat oss väl, särskilt så länge arbetskraftens kompetens och produktivitet ständigt har ökat. Men en nedsida är att yrken med låga kvalifikationskrav nästan helt har rationaliserats bort.

Ska antalet lågkvalificerade yrken bli fler måste kostnaderna för att anställa personer som ska utföra dem komma ner ytterligare.

Vi ska inte inbilla oss att lägre löner för lågkvalificerade arbeten kommer att lösa alla problem, men det kan vara en liten bit i ett större pussel.

Anmäl text- och faktafel

Annons