Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Låt oss gå lagom fort mot det kontantlösa samhället

Annons

”Inget land rör sig så snabbt mot ett kontantfritt samhälle som Sverige”, konstaterade New York Times i november.

Förutom den utopiska beskrivningen av ett land där folk opererar in mikrochipp i armarna och betalar allt med en digital valuta i sina telefoner, grundar sig artikeln i frågeställningen: Går det inte lite väl fort?

Det är en fråga som diskuteras även i Sverige.

Förenklat går det förstås att se det som en fråga om utbud och efterfrågan. Mellan 2010 och 2016 minskade kontanterna i handeln från 40 till 15 procent. Och fyra av tio hushåll svarar att de inte använt kontanter alls under den senaste månaden.

Om allt fler väljer att betala med kort eller mobilen, varför ska bankerna fortsätta förse oss med ­uttagsautomater?

Och mycket riktigt: antalet bankkontor som hanterar kontanter i Sverige har halverats mellan 2010 och 2016. I Riksbankens studie förra året svarade hälften av alla handlare att de förmodligen kommer att ha slutat ta emot kontanter ­redan 2025. Även det är rimligt, kan man tycka, om nu de flesta kunderna väljer att betala på andra sätt.

Men ett kontantfritt samhälle slår inte bara hårt mot äldre i ”digitalt utanförskap”, som debatten ofta lite förminskande har kommit att handla om. Det blir visserligen mer besvärligt för dem som inte har internetbank eller ens smarttelefon. Men det handlar om mer än äldres tekniska förmåga. Vad händer om vi hamnar kris? Ett samhälle med bara digitalt betalsystem är sårbart.

Dessutom är det en fråga om integritet. Sedlar och mynt kan inte hackas och lämnar inga spår efter sig. Vid varje digital betalning, däremot, berättar vi något om oss själva och vårt beteende; vart vi reser, vad vi äter, vilka sjukdomar vi har. Det är information som är hårdvaluta i vår tid.

Regeringens lösningsförslag är en lag som ska tvinga storbankerna att tillhandahålla uttags- och insättningsautomater. För de 72 procent som i Riksbankens studie svarade att de anser att möjligheten att handla med kontanter ska finnas kvar, borde det te sig som en bra idé.

Frågan är dock vad en ny lag, 10 år för sent, skulle göra för skillnad. Vad spelar antalet bankomaten för roll om vi ändå fortsätter att hala fram telefonen, ­eller som allt fler: det inopererade chippet i armen?

Anmäl text- och faktafel