Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Kommuner som har många arbetslösa nyanlända måste kompenseras

Annons

69 kommuner visade underskott under 2018 och bara en tredjedel av Sveriges 290 kommuner nådde det överskott på två procent som brukar ses som en indikation på god ekonomisk hushållning.

Det konstaterade Sveriges kommuner och landstings (SKL) chefsekonom Annika Wallenskog i en intervju häromdagen (Expressen, 190512). Att läget är så dåligt ute i kommunerna på toppen av en lång högkonjunktur understryker allvaret i situationen.

SKL har under lång tid varnat för hur möjligheterna att finansiera välfärden påverkas när allt färre i yrkesverksam ålder ska betala för en växande grupp äldre.

I många mindre kommuner blir denna utveckling högst konkret när unga yrkesarbetande flyttar till storstäderna, medan de äldre blir kvar.

Krasst uttryckt innebär det att kommunernas intäkter försvinner, samtidigt som kostnaderna finns kvar och växer.

Ett liknande mönster syns vad gäller nyanlända. Medan de som har utbildning eller vill utbilda sig flyttar till storstäderna blir kommuner på landsbygden stående med stora grupper nyanlända som står mycket långt från arbetsmarknaden.

Det innebär att många hänvisas till kommunernas socialkontor när statens ekonomiska ansvar löper ut två år efter beviljat uppehållstillstånd.

Det är en viktig anledning till att 35 procent av de kommunala ekonomicheferna i SKL:s senaste ekonomirapport som presenterades i måndags förutspår att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka påtagligt 2019.

I Ekonomirapporten lyfter SKL fram värmländska Filipstad som ett exempel på de kommuner som drabbats hårdast.

En knapp fjärdedel av kommunens 11000 invånare är idag födda utomlands, och cirka 80 procent i denna grupp står utanför arbetsmarknaden. Bland Sveriges kommuner är det bara Malmö som har högre kostnad per invånare för försörjningsstöd.

Kombinationen av allt fler äldre och nyanlända som står långt från arbetsmarknaden blir sammantaget en ohållbar utgångspunkt för hållbara offentliga finanser i regioner och kommuner.

“Mardrömsscenariot är att vi har ett antal kommuner, och även regioner ska jag säga, där man inte ens har råd att betala sina löner framöver”, säger Annika Wallenskog till Expressen.

Situationen i många kommuner understryker att invandringspolitik handlar om mer än högtidliga ord om anständighet och asylrätt i riksdagens kammare.

I praktiken innebär stor asyl- och anhöriginvandring betydande kostnader för kommunerna. Staten bör ta sitt ansvar för detta och genom ökade statsbidrag kompensera kommunerna för de ekonomiska konsekvenserna av den förda migrationspolitiken.

Svend Dahl

Anmäl text- och faktafel

Annons