Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Billigare städning löser inte flyktingkvinnors problem

Annons

Företag som tar emot rutavdrag anställer många utrikes födda kvinnor, men en mycket liten andel har flyktingbakgrund. Det visar en ny studie av nationalekonomen Johanna Rickne, publicerad av tankesmedjan SNS. Det är tuffa besked för de som trott på rutavdragets förmåga att påskynda flyktingkvinnors integration.

När rutavdraget infördes för över tio år sedan var syftet att öka sysselsättningen och minska svartarbete i branscher som erbjöd hushållsnära tjänster. Lovvärda ambitioner, som i mångt och mycket har uppfyllts.

SNS studie visar att rutavdraget har gett "maximal utväxling" i form av ökad sysselsättning och ökat företagande. Reformen har lett till mindre svartjobb, att fler kvinnor driver företag och har bidragit till att många som tidigare levde på bidrag nu arbetar.

Men på senare år har kraven på rut ökat. Reformen lyfts ofta fram som ett viktigt verktyg för att sänka trösklarna för invandrare på arbetsmarknaden. Många rutyrken är kvinnodominerade och förhoppningarna är därför att avdraget skulle kunna hjälpa den grupp som står längst från arbetsmarknaden – kvinnor med flyktingbakgrund.

År 2015 var 95 procent av alla köpta ruttimmar städtjänster, enligt studien. Bland de anställda återfinns många kvinnor födda utanför Sveriges gränser, särskilt i Europa. Men bland de anställda 2015 hade endast 130 kvinnor flyktingbakgrund, vilket motsvarar ungefär tre procent av personalstyrkan.

Rutavdraget har många kvaliteter, men att bära flyktingkvinnors integration är inte en av dem.

Rutavdragets oförmåga att nå ut till flyktingkvinnor beror troligtvis på en kombination av faktorer. Många städkunder drar sig för att släppa in utomeuropeiska arbetare i sina hem, enligt en studie genomförd av forskare på Stockholms universitet. Det kan också vara förklaringen till att andelen kvinnor med flyktingbakgrund är dubbelt så hög i företag som städar kontor och lokaler (och dessutom inte tar emot skattefinansierade subventioner).

När många inte ens är villiga att bjuda hem utomeuropeiska invandrare för att städa är det inte konstigt att de har svårt att ta sig in i samhället. Nekar man invandrare en rättvis chans till arbete har man ingen rätt att klaga när den misslyckade integrationens baksidor visar sig.

Men det är inte bara efterfrågan som är problemet, vilket SNS studie också pekar på. Inga bidrag i världen gör nytta om viljan inte finns att arbeta.

Det tar dubbelt så lång tid för kvinnor med flyktingbakgrund som män med flyktingbakgrund att finna anställning i Sverige. Kulturskillnader gör att kvinnor i vissa grupper inte förväntas – eller tillåts– att arbeta. Dessa hinder är svåra att överbrygga med enkla svar och snabba lösningar.

Möjligheten att lämna hemmet för att tjäna egna pengar utgör en grundförutsättning i ett fritt och liberalt samhälle. Att sänka priset på hemstädning har tyvärr inte visat sig vara lösningen på arbetslösheten bland flyktingkvinnor. Det är tydligt att det krävs fler åtgärder än sänkta trösklar.

Anmäl text- och faktafel