Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kulturdebatt: Sverige värnar inte om sin skog

Kjell Prytz, docent i fysik vid Mälardalens högskola skriver om den svenska skogsindustrin och klimatpolitiken.

Det är väl 8 år sedan som Maciej Zaremba skrev avslöjande och hjärtskärande om den svenska skogsindustrin i artikelserien "Skogen vi ärvde" i Dagens Nyheter.

Tommy Hammarström reagerade kraftfullt på Göteborgs-Tidningens ledarsida och tog till storsläggan när han kallade skogsindustrin för "skogsmaffian".

Hårda ord, men många var upprörda över vad Zaremba hade att berätta, om hur kalhyggena breder ut sig i skogsskövlingens spår, hur folk fördrivs från sina marker när monstermaskinerna tar över och lämnar ett dött månlandskap efter sig. Skogsindustrin försvarade sig med att skogen återplanteras. Men det är ingen skog som nyskapas, det är en plantage baserad på den förkastliga biologiska monokulturen. Och redan då användes klimatargumentet som hävdar att skogsskövlingen är lösningen eftersom vi kan ersätta fossila bränslen med skogsråvaror, påstår man. Skogsindustrin fick politikerna med sig. Redan på 1990-talet hade dåvarande statsminister Göran Persson formulerat den smått fantastiska visionen om ett Sverige fritt från oljeberoende men då inte av klimatskäl utan på ekonomisk grund.

Idag är Sveriges valda väg för att mota klimatkrisen tämligen tydlig. Det fossila ska ersättas med biobränsle, i linje med 90-talets vision. Man kan ju hävda att det även görs satsningar på vindenergi men målet här är att ersätta kärnkraften och därför inte direkt kopplat till klimatproblemen.

Biobränsle har fått ett stort genomslag både bland politiker och allmänhet. Det verkar finnas en konsensus om att biobränsle generellt ska betraktas som klimatneutral, miljövänlig och förnybar och ingår allt som oftast i det som benämns ”grön energi”. Detta måste dock betraktas som en beklaglig myt. Förbränning av biobränsle från kalhyggesbrukad skog är på kort sikt lika illa för klimat och miljö som fossila bränslen. Om detta är den samlade oberoende internationella vetenskapen tydlig.

Varför Sverige anser sig ha rätt att frångå den internationella expertisen är en gåta.

Sverige befinner sig idag i en allvarlig skogskris. Det svenska skogsbruket avverkar per person flera gånger mer yta än vad man gör i till exempel Brasilien. Lilla Sverige avverkar så mycket som motsvarande en tredjedel av hela Amazonas avverkningsareal. Skogen försvinner och nu återstår mindre än nio procent av den svenska naturskogen.

I takt med att fossila bränslen ersätts med biomassa kommer också uttaget att öka framöver. Sverige står inför en ekologisk kollaps, om den nu inte redan har inträffat. Den så kallade ”tipping point”, det vill säga det läge då det blir omöjligt att återvända till ekologisk balans, är förmodligen redan här. Alltmedan svenskarna gråter över Amazonas pågår också en miljökatastrof i vårt eget land. Hur kunde det gå så illa?

Sveriges ekonomi är uppbyggd kring skogen. Skogsindustrin är stark och sammanhållen med förgreningar in i politiken och i forskningen. Man utövar inflytande på de flesta områden i vårt samhälle. Några exempel:

Regeringen tillsatte nyligen ett så kallat klimatpolitiskt råd om sex personer vilka kritiskt ska granska regeringens klimatpolitik. I detta råd är skogsindustrin representerad.

Nyligen slöts ett samarbetsavtal mellan skogsindustrin och Sveriges Lantbruksuniversitet, samma universitet som ansvarar för redovisningen av avverkad skog i Sverige-

Likadant förhåller det sig med tunga forskningsinstitut såsom Skogforsk och Future Forest vilka till stor del finansieras av skogsindustrin.

Inte heller skolan är skyddad från skogsindustrins långa armar. Påkostat skolmaterial produceras och delas ut nästan gratis till skolor. Syftet är uppenbarligen att få människor redan i tidiga år positivt inställda till kalhyggen och uppväxande plantager.

Projektet Skogen i Skolan där till exempel LRF, SCA och Sveaskog ingår, utarbetar skolmaterial med betoning på skogsbrukets tänkta klimatnytta. I "Boken om skogen"(2016) och dess fördjupningshäfte "Skogen i klimatet" Man drar sig inte för att prångla ut de mest hårresande påståenden, till exempel denna:

”Biobränslen från skogen påverkar inte klimatet negativt…”

i strid med den samlade vetenskapen alltså.

Eller detta citat:

”I en orörd skog är avgången av koldioxid ofta nästan lika stort som upptaget. För klimatet har en sådan skog därför inte lika stor positiv betydelse som en brukad skog.”

Betydelsen av ekologisk balans är alltså inget som skogsindustrin tillmäter något större värde. Annan forskning visar också att klimatnyttan är störst för orörd skog.

Skogsindustrin har producerat denna typ av vinklade skolmaterial sedan 50 år tillbaka riktad till barn. Idag är dessa barn vuxna och sitter i Riksdagen och beslutar om svensk skogspolitik.

Jag ställde frågan till Skolverket huruvida dylikt vinklade skolmaterial producerad av särintressen är förenligt med skolans krav på objektivitet. Svaret blev att Skolverket inte tar ansvar utan val av skolmaterial sker på lokal nivå. Jag tolkar det som att lärarna ska själva bedöma trovärdigheten av deras skolböcker. Men dessa lärare är ju själva utbildade i skogsindustrins skola. Det är ett stort ansvar man lägger på en lärare i grundskolan som vanligtvis är långt ifrån någon expert på skogsfrågor utan lutar sig ofta mot det skolmaterial som används.

Skogsindustrin har alltså skaffat sig stort inflytande i skolor, forskning och politik.

Det finns också en problematik med övervakningen av den svenska skogsindustrin. Enligt Skogsstyrelsen avverkades i Sverige år 2019 2000 kvadratkilometer skog i Sverige. Men enligt Global Forest Watch (GFW), som baserar sina data på satellitövervakning, avverkade Sverige 3300 kvadratkilometer skog detta år.

Skulle GFWs siffror stämma innebär det en smärre katastrof för Sverige. Det skulle handla om ett icke redovisat överuttag som stjälper alla kalkyler. Tilltron till myndigheter skulle ifrågasättas och i förlängningen den svenska demokratin. Därför är det väsentligt att denna konflikt utreds grundligt.

Men svenska skogen kanske får hjälp från ett oväntat håll. Sedan 2019 kräver IPCC att varje nation ska redovisa sina utsläpp av klimatgaser från förbränning av biomassa. Antagligen kommer biobränsle underkastas utsläppsrätter såsom fossila bränslen i en snar framtid. Detta kan bli ett hårt slag för den svenska ekonomin eftersom mer än en fjärdedel av den inhemska energiproduktionen härrör idag från förbränning av biomassa och med en planerad ökning. Sverige saknar helt beredskap för detta sannolika scenario.

Och samtidigt som Sverige går in i en återvändsgränd som kan betraktas som en mörkrets väg så släpar vi efter med utvecklingen av den oumbärliga energikällan för framtiden: solenergi.

Sveriges satsning och förlitan till skogsbränslen är så stor att solenergin saknar plats i politiken. Regeringen arbetar efter målet ”Fossilfritt Sverige” vilket öppnar upp för skogsbränslen. Sverige väljer därmed att gå ett par hundra år tillbaka i tiden och elda ved precis som våra förfäder gjorde för att överleva. Andra länder förlitar sig på modern vetenskap, såsom kvantfysik, för att utveckla ett framtida samhälle baserat på solenergi. Sverige halkar efter och fortsätter förbränna för att alstra än mer koldioxid och gifter till förfång för klimat och hälsa.

Folke Rydén gjorde ett avslöjande reportage om tillståndet i Östersjön, världens mest förorenade hav vilket svenska skogsindustrin bidragit till, en av världens värsta miljökatastrofer. Zaremba skrev om skogsskövling och om hur svenskarna förstör sitt land. Men inget verkar hjälpa, destruktionen fortsätter och i ett allt högre tempo i ett land där människor trots sin höga utbildningsnivå saknar medel för att stå emot skogsindustrins skeva teser. I en symbolfråga om matkassar har den allmänna uppfattningen blivit att papperskassar är klimatvänliga trots att dessa är produkter från skogen med kort livslängd som alltså snabbt omvandlas till koldioxid, antingen genom förbränning eller förmultning. Men i skogsindustrins Sverige uppfattas papperskassar som både klimat- och miljövänliga.

Till och med vårt gröna parti spelar på skogsskövlarnas strängar i tron att man kan lura folk att insatser görs för klimatet. Maria Wetterstrand, en nylig partiledare för detta parti, driver ett företag som utvecklar biobränsle från skogsråvaror.

Skogsindustrin är Sveriges i särklass största klimat- och miljöproblem. Klimatutsläppen uppgår till mer än det dubbla av de fossila utsläppen och utsläppen av gifter till Östersjön från massafabriker och skogsbruket är gigantiskt. Som exempel studera utsläppen från ett av de närmare 40 svenska massabruken.

För att bryta denna enda onda spiral krävs självfallet en avsevärt lägre produktion. Idag är Sverige en av världens största producenter av skogsprodukter i världen per person, 20 gånger mer än till exempel Kina. Sverige skulle må riktigt bra av att minska sitt skogsbruk och sprida sina ekonomiska risker på olika näringar. Vart tog fisket i Östersjön vägen till exempel? När skogsbruket expanderade tog den ätbara fisken slut. Här försvann en viktig näring för svensk del. De av artdatabanken rödlistade arter, dvs. till sin existens hotade, har ökat och är ett graverande bevis för det svenska skogsbrukets ohållbarhet. Närmare 5000 arter är rödlistade i Sverige och den främsta orsaken anges vara kalhyggesbruket: 1400 arters rödlistning anges vara direkt kopplade till hyggesbruket.

Den svenska oförmågan att försörja sig på ett hållbart sätt kan knappast bli tydligare.

Vad är då lösningen, hur uppnås det hållbara skogsbruket, det som respekterar ekologi, klimat och miljö men kan ändå bidra till människors försörjning? Forskningen är återigen tydlig. Det handlar om att bedriva ett skogsbruk fritt från kalhyggen. Ett exempel är Lübeck-modellen som praktiserar föryngring istället för avverkning, det vill säga att man respekterar den blandade ålders- och artfördelningen av träden och plockar ut de äldsta efter hand, så kallat kontinuitetsskogsbruk. På så sätt kan skogen fortsätta att leva som ett hållbart ekosystem.

Virket lär bli dyrare men ett ekologiskt och hållbart samhälle förutsätter en betydligt mindre konsumtion. Eftersom biobränsle inte kan betraktas som klimatneutralt bör dess användning bromsas med ekonomiska styrmedel vilket ger ytterligare en drivkraft till minskad konsumtion av skogsprodukter. Pappersbrukens produkter blir då dyrare med minskad produktion som följd vilket gagnar Östersjön och dess fiske.

Belöningen blir en levande natur med livskraftig landsbygd där även alternativa näringar ges utrymme och dess avkastning går tillbaka till den lokala befolkningen.

Sverige måste ta sitt ansvar och göra sitt val.

Kjell Prytz, docent i fysik vid Mälardalens högskola

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel