Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Ut med de "bengtzboende"!

Annons

Till begreppen sambo, särbo och "kulbo", som vi hörde under affären med partiledaren Håkan Juholts (S) riksdagsersättningar för dubbelt boende, ska vi numera lägga boendelösningarna "bengtzbo" och "skenbo".

Det står klart efter senare veckors nyhetsrapportering om hur riksdagsledamöter från flera partier hanterat riksdagens möjligheter till ersättning för dubbelt boende.

Jag är förvånad. Jag har trott att kvittojournalistiken var en utdöd journalistisk genre och att med dagens transparens finns det inte längre höga politiker som agerar egennyttigt och eventuellt olagligt i relation till det allmänna, enligt principen "det går så länge det går".

"Bengtzbo" är naturligtvis den boendeform som fått sitt namn efter M:s förre arbetsmarknadspolitiske talesperson Erik Bengtzboe, som avgått som riksdagsledamot och länsordförande för M i Sörmland och vars agerande blev föremål för en förutredning av åklagare.

Åklagarna gick inte vidare med Juholts fall, med hänvisning till att riksdagen saknade både tydliga regler och praxis, och det är nog inte heller de eventuella regelbrotten som är det betänkliga i avslöjandena från bland andra DN och Aftonbladet.

Det är rätt att riksdagen täcker de extra kostnader som finns för ledamöter som vill bo kvar i det län de representerar eller genom resor hålla tät kontakt med de orter vars väljare röstat fram dem.

Det är när riksdagspolitikerna inte rest eller bott i hemlänet i särskilt stor utsträckning, ändå kvitterat ut pengar som ska täcka sådana kostnader och sedan hänvisar till att de "inte brutit mot riksdagens regler" som journalistik om ett sådant förhållningssätt på goda grunder gör allmänheten upprörd.

Erik Bengtzboe skrev sig i sin mammas sommarstuga, som saknar året runt-standard och sophämtning, satte upp en postlåda vid fastigheten, och hade under några få år lyft 158000 kronor för boendekostnader och traktamenten.

Fru och barn är folkbokförda i lägenheten Bengtzboe för riksdagen beskrivit som en övernattningslägenhet i Stockholm och i praktiken är det inte många nätter han i vinter bott i mammas sommarstuga, medger han.

Riksdagens stödformer bygger på en föreställning om att det går att ha förtroende för att ledamöternas uppgifter, om hur de praktiskt löst frågan om sin regionala förankring, stämmer med verkligheten.

När kvittojournalistik av klassiskt slag visar att uppläggen beror mer på ett privatekonomiskt förmånligt mjölkande av de öppningar som finns behöver reglerna skärpas.

Den stora förlusten är emellertid inte att locket till syltburken skruvas åt efter att missbruk ådagaläggs, utan att sådana här skandaler alltid och ofrånkomligen skapar ett politikerförakt som spelar populister rakt i händerna.

Allmänt sett är inte svenska politiker stödfifflare, och att rötäggen finner för gott att avgå är en helt nödvändig självsanering.

Anmäl text- och faktafel