Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Konsumentkunskap är viktigare än matlagning

Annons

Larmen har duggat tätt i flera år, om hur högt belånade svenska hushåll är, om hur allt fler unga hamnar hos kronofogden för att de inte kan betala sina skulder och om ökningen av lån till konsumtion. Lån i sig behöver inte vara ett problem, men just konsumtionslånen är oroväckande.

Ett av skälen till att blancolånen ökar tros vara bolånetaket och amorteringskraven. Unga som köper sin första bostad har sällan pengar till kontantinsatsen och lånar därför till den. Och de som redan har stora lån är mer benägna än andra att låna ytterligare till konsumtion.

Mycket tyder också på att framför allt många unga har alldeles för dåliga kunskaper om vad det innebär att låna pengar. Därför ökar också antalet unga som får betalningsanmärkningar.

Kronofogden har noterat en drastisk ökning av ärenden som gäller personer mellan 18 och 20 år, och enligt Kim Jonsson på Kronofogdemyndigheten (till SvD 21/11-18) är de duktiga på att "klicka hem saker på nätet" utan att känna till konsekvenserna av obetalda räkningar.

I april i år granskade skolinspektionen hemkunskapsundervisningen (numera formellt hem- och konsumentkunskap), och konstaterade att den har alldeles för mycket fokus på matlagning. Dessutom visade granskningen på stora kvalitetsskillnader i undervisningen och att det saknas behöriga lärare i ämnet.

Om hemkunskap förr i världen mest bestod av matlagning och annat hushållsarbete består dagens hem- och konsumentkunskap av tre delar. Det är ”mat, måltider och hälsa”, ”konsumtion och ekonomi” samt ”miljö och livsstil”. Tyvärr verkar det som om många elever knappt får något av de två senare delarna. Ett problem här är att samtidigt som ämnet ska innehålla fler moment, så har man inte fått fler undervisningstimmar.

Det är orimligt att tro att det ska gå att pressa in hur mycket som helst i läroplanen utan att ta bort något annat.

Grundläggande matlagning är visserligen bra att kunna, men dagens unga vänder sig ofta till nätet när de behöver praktiska råd och recept. Den som exempelvis söker på "hacka lök" på youtube får en uppsjö av filmer som visar alla möjliga och omöjliga sätt att hacka lök på. Detsamma gäller varje existerande hushållssyssla.

För att kunna ta till sig och använda ett recept eller en instruktion behöver man visserligen grundläggande färdigheter i både matte och språk, och viss kunskap om råvaror. Inte heller ska den kreativa delen av hemkunskapen underskattas. Men i valet mellan att eventuellt misslyckas med att följa ett recept och att hamna i skuldfällan som 19-åring är det senare betydligt mer allvarligt och får konsekvenser inte endast för den drabbade utan för hela samhället.

Om skolorna inte mäktar med att ge all undervisning som läroplanen stipulerar på hem- och konsumentkunskapens 118 undervisningstimmar är det kanske läge att göra om läroplanen och använda lektionstiden åt mer livsviktiga saker än "Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande".

Till exempel åt att skapa förståelse för vad det innebär att ta ett lån, att det kostar pengar att göra det och att det ska betalas tillbaka. Och att man måste rätta mun efter matsäcken.

Anmäl text- och faktafel