Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: För många äldre bor onödigt rymligt

Kommuner som får allt svårare att klara välfärden tvingas göra utredningar och ta nedläggningsbeslut för skolor på mindre orter och i byar. Protesterna och kritiken från föräldrar och elever låter inte vänta på sig, men kombinationen med låg andel behöriga lärare, litet lärarkollegium på skolan, lågt och fallande elevantal samt svaga kunskapsutfall driver på frågan. Tänk om attraktiva bostäder för pensionärer är lösningen på småskolornas framtid?

Den stora benägenheten att flytta infaller mellan 20 och 35 års ålder i människors liv. Sedan fastnar de ofta. Många borde se över sitt boende när de är runt 55 och barnen börjar bli flygfärdiga, men då har det visat sig att benägenheten att flytta är låg.

Många bor i större hus än de behöver, men de blir kvar i dem tills det är dags för (det som förr kallades) ålderdomshemmet eller demensboendet. De har inga lån och bor billigt.

Det har också visat sig att flyttbenägenheten är mycket låg efter att människor gått i pension. När flytten till slut blir av äger den inte rum för att de äldre hittat något som passar dem bättre och väljer detta; i stället flyttar de flesta när de helt enkelt inte kan ta hand om sig själva eller fastigheten där de bor.

Sverige är det enda land utöver Portugal i OECD som har en reavinstskatt på medborgarnas fasta boenden (fritidsfastigheter beskattas oftast annorlunda). Detta gör att kostnaden när ett boende byter ägare i Sverige är tre-fyra gånger högre än snittet.

Bostadsmarknaden har ett strukturproblem. Äldre människor bor till låg kostnad i alltför stora bostäder, medan yngre med högre köpkraft bor trångt till hög kostnad och gärna skulle byta ett centralt boende mot ett rymligare ute på landet.

Sällan möts de två behoven; för de äldre saknas attraktiva "mellanboenden" – en boendeform mellan det alltför stora huset och stadiet när de behöver daglig tillsyn och vård.

Ur ett kortsiktigt perspektiv har inte kommunerna ekonomiska incitament att ändra på strukturproblemen. Det är billigast för kommunen om de gamla bor kvar i husen så länge som möjligt och frågar man de gamla vill de till slut inte för liv och pina lämna sina hus. Men det kanske beror på boendeutbudet för äldre?

Dagens äldre vill ha sitt oberoende kvar, gärna i en lägenhet de känner är deras egen, men att boendet ligger i anslutning till gemensamhetsutrymmen för måltider, fritidssysselsättningar och samvaro med jämnåriga.

Kommunerna har en möjlighet att stärka skattekraften och via ett generationsskifte fylla byskolorna igen, om kommunerna genom att verka för bra boenden och kollektivtrafik för äldre, kan ge dessa en möjlighet att bo kvar i de byar och små samhällen som de älskar.

Sambanden med flyttkedjor underskattas i samhällsplaneringen. Studier från Skåne visar att en tillkommande bostad på marknaden, vilken som helst, leder till i snitt sex flyttar. På sikt är byskolornas räddning fler pensionärsbostäder.

Anmäl text- och faktafel