Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karl Beijbom: Neråtpilar för skolan måste vända uppåt

Annons

Världens bästa skola. Detta har varit ett uttalat mål bland ledande politiker under de senaste decennierna. Men den senaste årliga statistiken visar att 17 000 elever inte klarade grundskolan med godkända betyg. 30 000 misslyckades med att fullgöra sin gymnasieexamen. Ett flertal rapporter om svensk skola på sistone väcker oro.

HEMMASITTARE

Kalla Fakta avslöjade den 2 december 2018 att 5 500 barn inte kommer till svensk skola. En nyhet som ingen skolpolitiker eller Skolinspektionen tidigare upplyst oss om.

Dessa barn har någon form av diagnos eller funktionsnedsättning som gör att de har ett stort behov av särskilt stöd av specialpedagoger. Bristen på personal inom denna yrkeskategori är skriande. Barnen stannar därför hemma, med föräldrarnas medgivande. Dessa barn kallas för ”hemmasittare”.

SÄMST SKOLA FÖR DE DUKTIGASTE

Svensk skola ligger sist i hela världen när det gäller att utveckla särskilt begåvade och högpresterande elever. Det har en rapport från Skolinspektionen den 4 december 2018 visat. Särskilda begåvningssatsningar är vanliga i många u-länder. Sverige, som delar ut Nobelpris, ligger efter. De högpresterande eleverna måste få fler utmaningar i undervisningen och fler motivationshöjande åtgärder måste vidtas för denna grupp.

Svensk skola ligger sist i hela världen när det gäller att utveckla särskilt begåvade och högpresterande elever.

INVANDRARBARN MISSLYCKAS FÖR OFTA

OECD lade fram en rapport om svensk skola den 29 januari i år. Nästan två tredjedelar av barnen till första generationens invandrare misslyckas med sina studier. Detta är betydligt fler än i andra länder. En kraftfull och riktad satsning på de invandrade barnens kunskapstillväxt måste till, där språkträningen är A och O.

SKOLAN SOM BROTTSPLATS

51 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott i skolan vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det visade en undersökning från BRÅ som presenterade den 5 december 2018. Bland killarna var stöldbrott följt av misshandel vanligast, bland tjejerna var sexualbrott följt av stöld de vanligaste brotten.

51 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott i skolan vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna

LIKVÄRDIG SKOLA UTAN FRISKOLOR?

I skoldebatten är ett vanligt argument att friskolor är främsta hindret mot en likvärdig skola. I så fall borde jämförbara kommuner i samma län, som aldrig haft några friskolor, sinsemellan kunna visa upp en likvärdig skola.

En genomgång av en handfull S-ledda kommuner utan friskolor i Västmanland visar en helt annan bild: stora skillnader i anslagstilldelning per elev, stora skillnader i fråga om andelen behöriga lärare, stora skillnader i lärarlöner, stora skillnader i fråga om hur många elever som går ut grundskolan med godkända betyg och hur många som uppnår godkänd gymnasieexamen.

I januariavtalet är S, MP, C och L överens om att utreda en förstatligad skola, sannolikt enda chansen att skapa en likvärdig skola för alla - från lika lärarlöner till lika anslag per elev.

Men till dess måste alla pilar som pekar ner börja peka upp. Hemmasittarna måste komma tillbaka till skolan och mötas av de specialpedagoger de har rätt till. Högpresterande elever måste få stimulans att växa. Invandrarbarns kunskapstillväxt är grunden i all integration. Ingen skall behöva uppleva skolan som en brottsplats.

Men till dess måste alla pilar som pekar ner börja peka upp.

Alla lärare måste få den utbildning, det stöd och de verktyg de behöver för att kunna stöpa framtidens ljus.

Karl Beijbom

bokförläggare och journalist

Karl Beijbom är en av flera fristående krönikörer på ledarsidan. De tar självständig ställning, åsikterna behöver inte sammanfalla med ledarredaktionens.

Anmäl text- och faktafel

Annons