Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Intervju: Ledarsidans nya krönikör vill få framtidens vd att läsa böcker

Annons

Hej Erik Wikberg! Du är ny krönikör på ledarsidan, men uppmärksamma läsare känner igen att det inte är första gången du skriver i VLT. Du jobbade som ungdomsreporter på tidningen för tjugo år sedan. Hur känns det att vara tillbaka?

Det känns jättebra. Jag tror att man underskattar vilken kulturell och demokratisk roll en lokaltidning har.

Sedan läsarna såg dig sist har du, bland mycket annat, flyttat till Stockholm och blivit forskare på Handelshögskolan. Inriktningen är hur kulturproduktion organiseras. Vad undersöker du just nu?

Min forskning handlar om hur bokbranschen påverkas av digitaliseringen. Där har det ju skett enormt stora förändringar de senaste åren och det är intressant att göra den här forskningen nu när de här förändringarna håller på att ske.

Forskningen har gjort dig till en av Sveriges främsta experter på bokhandel och bokbranschen. Vi har kunnat läsa i t.ex. Sala Allehanda tidigare i vår att den lokala bokhandeln riskerar att tvingas lägga ner på grund av minskande försäljning. Jag undrar, kommer det att tryckas böcker om 20 år?

Digitaliseringen har påverkat bokbranschen enormt, men inte alls på det sätt som man trodde. Man hade sett framför sig att e-böckerna skulle ta över, men i stället är det ljudböckerna som revolutionerar bokläsandet. Fyra av tio böcker som säljs i Sverige nu är ljudböcker.

Men det som är viktigt att tänka på är att många har böcker som en identitetsmarkör, som en del av sin inredning som ska signalera vem man är som person. Det finns ju till exempel en trend med ”shelfies”, som ”selfies” men att man fotar av sin bokhylla. Den funktionen går ju förlorad om man bara har boken elektroniskt.

Du har ett passionerat intresse för läsning och vid sidan av din forskning driver du en ambitiös bokcirkel för 200 studenter på Handelshögskolan. Varför ska framtida näringslivschefer lägga tid på att läsa skönlitteratur i stället för kvartalsrapporter?

Av den enkla anledningen att en bok är relevant hundratals år efter att den har skrivits, medan en kvartalsrapport är relevant i bästa fall ett år efter att den publicerats.

Ekonomi är också i stort en beteendevetenskap där det handlar om att förstå andra människor. Skönlitteratur är ett sätt att sätta sig in i andra människors perspektiv. Människor som kanske lever i andra kulturer, på andra platser, under andra livsbetingelser. Ju mer man tränar de här förmågorna, desto bättre tror jag att man blir som ledare för en organisation.

Sedan är det ju också roligare att läsa romaner än kvartalsrapporter.

Jag måste så klart passa på att fråga om ett boktips, vad ska västmanlänningarna läsa i sommar?

”De polyglotta älskarna” av Lina Wolff, ”Americanah” av Chimamanda Ngozi Adiche och ”Livläkarens besök” av P.O. Enquist. De här böckerna är bland de bästa jag har läst någonsin och de säger något om de samhällen vi lever i.

Avslutningsvis, vad ser du särskilt fram emot att skriva om?

Jag ser mest fram emot att skriva om kultur- och utbildningsfrågor, utifrån ett ekonomiskt synsätt. I förlängningen handlar kultur- och utbildningsfrågor ju om vilket samhälle vi vill ha, om hur väl man förbereder människor för att kunna vara del av det samhället.

Anmäl text- och faktafel