Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Som att bo på en annan planet

För ett antal veckor sedan började jag samla på iakttagelser och synintryck, samtidigt som jag och min man alltmer solidariskt började leva lite som 70+ är ålagda att göra. Det har sett ut på följande sätt:

Promenader ute på stan och i våra omgivningar där vi ständigt fått slingra oss och trycka oss mot väggar och ut i vägen för att rekommenderat avstånd ska hållas, allt på grund av att människor som inte hör till den högre åldersgruppen lever som vanligt, avstånd vad är det ?

Vi handlar själva på tider när få handlar, håller alla avstånd, väntar snällt på vår tur allt medan småbarnsföräldrar stirrar i sina telefoner och låter barnen springa fritt och de förstår självklart inte uppsatta regler.

 Vi fikar och äter ute ibland, helst utomhus och då det är lite folk och då händer det titt som tätt att  människor sätter sig tätt tillsammans vid samma bord fastän det definitivt inte hör till samma familj och tonåringar som inte setts på länge sitter ännu trängre.

Vår kvarterskrog ser ut som vanligt på fredagar och lördagar och mer eller mindre berusade personer samlas utanför för välbehövliga rökpauser med avstånd som liknar det normala livet.

Alla Ni som inte tycker rekommendationer angår Er, tänk på att Era beteenden hindrar den äldre friska generationen att leva ett lika normalt och socialt liv som Ni lever.

Det är ju inte heller den friska äldregenerationen som hamnar på IVA och det gör inte heller de äldreäldre som bor på äldreboenden. De sistnämnda dör i allra största utsträckning på sina boenden. På IVA hamnar i allt större utsträckning yngre och arbetsföra människor.

Så Ni som är yngre och sägs ska värna de äldre och svaga i samhället, tänk på att varje gång Ni inte följer rekommendationer om avstånd, fester och andra sammankomster, så hindrar Ni äldre från att leva samma liv som Ni själva unnar Er.

Jag börjar bli trött på att leva på en annan planet men håller ut för alla friska 70+ skull.

Jag börjar bli trött på att titta mig över axeln, nöjer mig inte med pussel och gympa framför teven och inte heller är jag tacksam för att det yngre sägs värna de äldre.

För övrigt hindrar ett osolidariskt leverne det så viktiga R-talet att hamna på långt under 1,0 och då vi inte på långa vägar har nått ett betryggande R-tal får vi dras med rekommendationerna

Obs! Det här är en beskrivning av vår  verklighet och inte på något sätt statistiskt säkerställt.

Jag ser vad jag ser

Marita Sundh

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel