Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Sätt den lilla byskolan i centrum

I dag är det centrum som styr utvecklingen i periferin så även i Arboga. Arbogas ledning tror fortfarande på ett samhälle organiserat som en stor- industri, med tung byråkrati och tjänstemän som styr. Skolan och fram för allt barnen prioriteras inte.  Det finns många bra argument att hämta från forskningen,(se tidigare lämnade referat.) som stöder utvecklingen av små skolor.

I den finska publikationen ”Liten är naggande god – Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning” skriver, filosofie doktor Cynthia Reeves och forskaren Gunilla Karlberg-Granlund följande,  ”Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier och i universiteten. Jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora. Den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter. Små skolor fostrar bättre samhällsmedborgare än stora, mera engagemang och respekt. Föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan  med positiva följder. Tryggheten i en liten skola är större  avsevärt större. Den lilla skolans fysiska miljö tenderar att stödja det pedagogiska arbetet bättre.”

Den norske professorn i pedagogisk rådgivning Ragnvald Kvalsund (2000; 2004), som studerat skolor i Norge kom fram till att antalet elever i skolan påverkade barnens möjligheter till samverkan på olika sätt. I skolor med färre elever fanns större utrymme för alla elever att leka på rasterna. Inte bara de duktiga fick vara med i spelen. I skolor med färre elever lär sig eleverna samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen. I skolor med fler elever umgås eleverna i grupp med elever som är lika dem själva. Dessa olika mekanismer påverkar eleverna olika ifråga om tolerans och förmåga att förstå andras perspektiv, menar Kvalsund, så att elever i små skolor blir mer toleranta gentemot olikheter.

Ja, Richard Fallqvist (L) och Hans Ivarsson (C), detta är exempel på uttalande från forskning i Finland och Norge men ingen säger det ni påstår. Hur förklarar ni det?  Om jag får spekulera så tror jag att ni har låtit tjänstemännen styra, för jag har hittat liknande uttalande från flera rektorer som säger detsamma som ni och därmed är barnens perspektiv inte med.

JK

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel