Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Hur gagnar kommunens bolagisering oss invånare?

Organisation, ordnandet av olika delar till inbördes samverkan, eller en större sammanslutning kommer av grekiskans organon ” verktyg ”, ” redskap”. Det vetenskapliga studiet av organisationens funktionssätt benämns organisationsteori.

Köpings kommun omorganiserar sin verksamhet genom en koncernbildning av sina kommunala bolag med ett moderbolag för sina dotterbolag. Finns det någon genomförd konsekvensanalys och vad säger den? Vilket är målet och syftet med denna organisationsförändring? Hur skapar koncernen mervärde för dem som kommunen är till för, oss kommuninvånare?

Bolagisering har blivit modernt för kommuner. Så gjorde näringslivet tidigare med ABB också när man bolagiserade verksamheten till dotterbolag och befordrade sina platschefer till vd:ar, dvs det man inom organisationsteorin kallar för ” visitkortssyndromet ”. Den tekniska verksamheten har bolagiserats i VME där kommunens tekniska chef befordrats till vd. Erfarenhetsmässigt innebär ”visitkortssyndromet” bättre löne-och anställningsvillkor för alla berörda medarbetare inklusive vd i verksamhet som avknoppas till aktiebolag samt att styrelseledamöter måste utses och styrelsearvoden utbetalas. Vad kostade den avknoppade verksamheten före bolagisering och vad kostar den efter organisationsförändringen vad gäller löne-och anställningsvillkor till medarbetare och arvoden till förtroendevalda inräknat? Är koncernbildningen ett led i att uppnå en bättre styrning och samordning av den kommunala verksamheten, såväl den som bedrivs i förvaltningsform och den som bedrivs i aktiebolag?

Vem har initierat denna organisationsförändring? Är det de förtroendevalda eller är det tjänstepersonerna? Osökt funderar man om denna förändring är ett led i att i praktiken tillämpa New Public Management idéerna inom kommunen där politiken överlåter beslutsfattandet till tjänstepersonerna? Om det förhåller sig så inställer sig frågan om vad de förtroendevalda ska göra, det vill säga den politiska demokratins uppdrag som kommuninvånarnas företrädare. Avslutningsvis vill vi veta om kommunen har för avsikt att göra som man brukar göra vid organisationsförändringar, att utvärdera om man uppnått målet och syftet med förändringen tillsammans med medarbetare, kommuninvånare och förtroendevalda?

Kommuninvånarna

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel