Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Ger datorer billigare skola?

I december diskuterade Håkan Sandberg huruvida motiv fanns för ”en dator per elev” i skolan. Dagarna innan hade jag tagit del av högst liknande forskningsfakta från annan expertis.

Mina fakta kommer från professor Agneta Gulz. Hon är oroad över svensk skolas tro på tekniken som en enkel lösning.

Med datorernas hjälp kan vi höja kvalitén, men vi kan inte spara bort lärare. Sådan uppfattning är en chimär. Politikerna har inte kunskap om detta. De lyssnar för mycket på de stora edtechföretagen.

Gulz leder en forskargrupp. I den ingår psykologer, designvetare, tekniker, språkvetare och programmerare. Gruppen startade 2010 och inkluderar universiteten i Lund, Linköping och Stockholm samt en forskargrupp vid Stanford.

Två stora utmaningar går att iaktta:

Första utmaningen gäller teknisk infrastruktur. Gulz grupp är teknikvänlig och ser möjligheterna i lärande och undervisning. Men: Stora problem finns i iscensättandet av digitaliseringen.

– När vi varit ute på skolor har vi sett att det är regel snarare än undantag att tekniken krånglar. Alltid har ett par elever glömt sina lösenord, någon kommer inte ut via wifi och några datorer är inte laddade, är igång med uppdatering eller annat. – I det här läget finns inga potentiella vinster med digitaliseringen som väger upp tidsförlusterna.     

Andra utmaningen gäller läromedlen. Danska skolpolitiker har engagerat sig mycket mer i frågor runt dessa. Gulz är egentligen också mest intresserad av läromedlen. Enligt en komplex teknik kan pedagogernas kunnande byggas in i ämnet. Det skulle bli som en virtuell lärare. – Men det tar år att utveckla. Det som finns idag är främst matte. Fortfarande tillför 95 procent av de digitala läroverktygen inget nytt.

I november -19 gick det att läsa om digitala plattformar i Lärarnas tidning. Plattformarna är tänkta att underlätta för lärare och bidra till elevers kunskapsutveckling. Dessvärre fungerar de inte på önskvärt sätt. Lärarförbundet larmade i våras om att plattformarna bidrar till skenande kostnader, merarbete och frustration.

Nu tvingas flera kommuner avveckla sina plattformar. Bland annat Göteborg, Kalmar, Kristianstad och Umeå har beslutat skrota de nuvarande systemen. I Stockholm utreds saken. Plattformarna har haft stora brister och inte varit användarvänliga. Lärarnas behov har inte fått styra utvecklingen. Kommun-politiker talar om digitalisering som en lösning på ekonomiska svårigheter. Det är inte facit hittills. 

Lizzie Hultqvist  

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel