Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Fram med kvinnorna på Arbogas gatuskyltar!

2016 lämnade jag in ett medborgarförslag om att kända och driftiga Arbogabor borde få ge namn åt gator och offentliga platser i Arboga. Tekniska nämnden var positiv och lovade att ha ”dessa [namn] i åtanke vid framtida namnsättningar” (TN 20160608). Kommunfullmäktige anslöt sig därefter enhälligt till medborgarslaget.

Sedan dess har, mig veterligen, inget hänt. Nu när Arboga växer med nya bostadsområden borde något göras åt jämställdheten vad gäller stadens gatunamn. Här ger jag några förslag på kvinnor som på något sätt har gjort skillnad i Arboga.

►Louise Söderqvist, Sveriges första kvinnliga tidningsutgivare, som 1858 började ge ut Arboga Tidning. ”Fru Flodin [så hette hon som gift] har tagit första steget till svenska kvinnans användande i boktryckaryrket och har sålunda i Sverige öppnat ett nytt verksamhetsfält för kvinnlig intelligens och arbetsförmåga. Hon är den första kvinna som i Sverige uttagit tillståndsbevis för utgivande av tidning.” (Nordisk Familjebok, 1908).

►Sara Videbeck, driftig och radikal glasmästardotter, huvudperson i Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an (1839). Tack vare Almqvists fiktiva glasmästardotter har Arboga hamnat på kartan när det gäller jämställdhetens historia i Sverige.

►Catharina Thunander, ”den redliga snickaregumman i Arboga” (Pehr Tham 1796) gifte sig med totalt tre snickare och hade sin verkstad på Västerlånggatan. Den tredje snickaren var Anders Jacob Rosendahl, men utan Catharinas kärlek, kompetens och driftighet är det tveksamt om han blivit den ”alrotsmästare” som han blev.

►Mary Reuterswärd, Sveriges första kommunalfullmäktigeordförande, bosatt bl.a. på Jäders bruk.

►Bertha Karning / Tora Karne, lärarinna och poet, som bl.a. skrev operan Prinsessan på ärten som Sven Kock tonsatte och som uppfördes för fulla hus i Arboga i april 1945. Tora Karne diktade också inför riksdagsjubileet 1935 den hemska berättelsen om näcken som sitter på näckstenen i Arbogaån.

►Helga Sundborg blev när hon valdes in i stadsfullmäktige 1912 den första kvinnan som satt i en politisk församling i Arboga. Dessförinnan hade kvinnor haft kommunal rösträtt, men inte valbarhet.

►Cecilia Vasa som under några år av sitt äventyrliga liv hade den goda smaken att välja Arboga för sitt boende.

Hans Almgren

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel