Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Fega politiker tar beslut på felaktiga grunder

Annons

I rapporten ”Organisationsöversyn Framtida skolorganisation” som Barn och utbildningskontoret har skrivit står det att Medåkers elever hamnar sist i de nationella proven. Enligt rapporten har Medåker skola sämre resultat än riket.

Vi begärde ut alla nationella prov för alla elever i tredje klass i Arboga kommun och granskade 2015–18. Vi räknade ihop och konstaterade att eleverna från Götlunda skola kommer på första plats och Medåker skola på tredje plats av sex lågstadieskolor i kommunen. Så kommunens två landsbygdsskolor ligger på första och tredje plats i de nationella proven för 3:e klass 2015–18.

En annan intressant notering är att Medåker har näst flest elever per lärare i kommunen. Det är endast Ladubackskolan som har flera elever per lärare än Medåker.

Att Medåkers elever har sämre förutsättning än andra elever i kommunen stämmer inte.

Av de elever från Medåker som börjat gymnasiet i år går 80 procent på utbildningar som kräver bra betyg, 40 procent går på SAAB Tekniska som är den mest krävande utbildningen.

Att Medåkers elever har sämre förutsättning än andra elever i kommunen stämmer inte.

Utredningen visar även (vilket poängteras i media) att personalomsättning i Medåker är för hög. I utredningen står det att 2017 hade Götlunda skola med sju lärare en omsättning på 42 procent, Brattbergets skola med 11 lärare 12 procent. Medåkers skola med tre lärare 59 procent. Tittar vi på 2018 års siffror så har Götlunda skola en omsättning på 21 procent, Brattbergsskolan 12 procent medans Medåkers skola hade 0 procent. Det blir inte rättvist att se bara en procentsiffra när skolorna inte har lika många lärare. Man måste räkna antalet personer istället för procent.

Enligt rapporten finns det tre förslag till omorganisation.

Förslag 1: Ladubacks skola blir klass 1–3, totalt 300 elever. I dagsläget har Laduback en kapacitet på 250 barn, nu går det redan 263 barn.

Nybyholm skolan blir klass 4–6, totalt 200 barn på sikt 225 barn. I dagsläget har Nybyholm en kapacitet på 175 barn.

Detta innebär att man måste bygga ut Laduback för 27 miljoner och Nybyholm för 23 miljoner.

Förslag 2: Förslaget är lite svårare att förstå, i förslaget blir Laduback F–3, Sture 4–6 och Gäddan 7–9 (en högstadieskola i hela kommunen). Men i kostnadsförslaget är det en utbyggnad av en ny skola för hela kommunen för nästan 519 miljoner och en besparing på nerlagda skolors hyror på 9,7 miljoner.

Förslag 3: Laduback F–6 inklusive Medåker och Nybyholm blir det 440 elever på sikt 520 elever. Laduback har i dag en kapacitet på 250 elever. Därför måste kommunen göra en tillbyggnad som kostar 127 miljoner.

I alla tre förslagen sparar Barn och utbildningsförvaltningen 1 miljon per år i lokalhyra på att lägga ner Medåker. Denna besparing blir istället en kostnad för det kommunägda bolaget Kommunfastigheter i förlorad hyresintäkt. Men på lokalnyheterna säger vice ordförande i BUN att besparingen blir fyra miljoner.

Polisen fick då göra en utryckning, de konstaterad på plats att inga lagar brutits och gav föräldrarna sitt stöd och önskade dem lycka till.

Onsdagen den 11 september uppvaktande cirka tio föräldrar från Medåker politikerna som var på väg in till Barn och utbildningsnämnden möte med ett informationsblad. Några politiker vågade inte möta föräldarna utan tog bakvägen genom en byggarbetsplats samt att någon anmälde föräldrarna till polisen. Polisen fick då göra en utryckning, de konstaterad på plats att inga lagar brutits och gav föräldrarna sitt stöd och önskade dem lycka till.

Två ”farliga” mammor från Medåker

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel