Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: ”Effektiviseringarna” i Arbogas skolor är inget annat än nedskärningar

Annons

Trots löften från politiker på alla nivåer att satsa på skolan fortsätter den politiska majoriteten i Arboga att öka arbetsbördan för sina lärare.

Enligt budget för 2019 måste barn- och utbildningsnämnden spara 1,5 procent i år jämfört med 2018 och planen är att fortsätta med samma besparingstakt nästa år.

Politikerna kallar det dock inte besparingar utan ”effektivisering”: En effektivisering innebär att man lyckas gör något till ett billigare pris men med samma kvalitet och metoden att lägga årliga effektiviseringskrav har lånats från industrin.

Att effektivisera mötet mellan lärare och elever är dock inte lika enkelt som att effektivisera produktionen av en bil på det löpande bandet. Effektiviseringskrav leder istället ofta till ökad arbetsbelastning. Som om inte de årliga besparingskraven på 1,5 procent vore nog har kommunstyrelsen beordrat barn- och utbildningsnämnden att spara ännu mer.

På det senaste nämndmålet togs ett antal nya ”effektiviseringsbeslut”. När vi granskar de här besluten blir det uppenbart att det inte alls handlar om några ”effektiviseringar” utan rena nedskärningar. Ett av de besluten är att införa restriktioner vid anställningar genom att samordning ska ske mellan arbetslag innan timvikarier bokas.

Våra lärare är redan pressade av för hög arbetsbelastning. Det är inte rimligt att de utöver sina ordinarie arbetsuppgifter ska täcka upp för frånvarande kollegor i ännu högre utsträckning än nu. Ett annat ”effektiviseringsbeslut” handlar om att inskränka lärares möjligheter att äta pedagogisk lunch.

Närvarande vuxna i matsalen ökar tryggheten och gör att fler elever vill äta skolmaten. Att erbjuda pedagogisk lunch är ett extremt billigt sätt för kommunen att få elever som orkar med hela skoldagen. Att minska ner på pedagogisk lunch innebär inte en effektivisering utan snarare den direkta motsatsen. Lärarnas Riksförbund i Arboga har vid upprepade tillfällen signalerat att arbetsbelastningen i kommunens skolor är för hög och att metoden att lägga effektiviseringskrav på skolan inte fungerar.

När tankesmedjan Balans granskar kommunernas skolbudgetar är resultatet tydligt: kommunpolitikers krav på att lärare ska effektivisera sig blir allt mer omfattande. Den statsbudget som regeringen föreslagit innehåller inte i närheten av tillräckliga satsningar på skolan och när statsbidragen passerat genom det kommunala maskineriet i Arboga finns bara besparingar kvar. Konsekvensen av det är uppenbar - allt tröttare lärare. Det är inte så man bygger en kunskapsnation.

Leopold Pavanelli, ordförande/kommunombud Lärarnas Riksförbund i Arboga

Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel