Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Det finns forskning och forskning

Annons

Vad är det som egentligen har styrt P7 i barn- och utbildningsnämnden att föreslå att Medåkers skola ska läggas ned?

Förvaltningschefen Ulrika Hanssons utredning (Organisationsöversyn. Framtida skolorganisation BUN 25/2019-600) har i alla tre förslagen nedläggning. Vem/vilka har givit förvaltningschefen i uppdrag att redan från början stryka Medåker, och på vilka grunder? Något protokollfört beslut om detta finns inte.

Utredaren betonar obestridliga sanningar om skolan: ”… skolframgång är den starkast skyddande faktorn för alla barn”, ”Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevernas resultat.” Men redan på sidan tre drar utredaren slutsatsen att ”en förändring av skolstrukturen” är nödvändig i Arboga.

Utredaren stöder sig bland annat på Skolverkets skrift ”Forskning för klassrummet”, som betonar det kollegiala lärandet och ”implementeringen av formativa arbetssätt” som ledstjärnor för goda, fungerande skolor. Rektorn kan inte heller vara på plats alla dagar i en liten skola: ”Ett nära ledarskap blir svårare att utöva då rektor blir mindre närvarande …”.

Det finns forskning och forskning.

Visst, det kollegiala lärandet är bra när det funkar, men samtidigt har Skolverket och regeringen i hög grad genom det så kallade lärarlönelyftet slagit sönder fungerande arbetslag på åtskilliga skolor i landet. Det formativa arbetssättet framhålls ofta som en klar förbättring gentemot den så kallde summativ bedömning som vi i den gamla skolan anses ha ägnat oss åt. Men arbetet med matriser, som är en viktig del av det formativa arbetssättet, kan mycket väl vara en dagsslända – hur som helst, det tar alltför ofta en stor del av lärarnas arbetstid som mycket väl skulle ha kunnat användas till mer produktivt arbete, till exempel lektionsförberedelser. Naturligtvis är många rektorer utmärkta pedagogiska ledare, men självklart är det inte: i dag finns inga krav på att rektorer ska ha pedagogisk erfarenhet. Om man skulle fråga lärare runt om i landet är det nog många som uppfattar att rektorns huvuduppgift verkar vara att hålla budget, inte att leda den pedagogiska verksamheten.

Den svenska skolan, alla skolor, har många problem.

Skolan kan inte kompensera föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivåer, vilket också omnämns i utredningen (sid 9): ”Föräldrars utbildningsnivå är den variabel som förklarar skillnader mellan skolors resultat mest.” Det här är ju ett grundproblem, liksom den sjunkande läskunnigheten i hela Sverige (se ”Statens medieråds rapport Ungar och medier 2019”). Tänk om den lilla skolan har större möjligheter att råda bot på dessa problem?

Naturligtvis finns det problem med mindre skolor, till exempel att rekrytera personal. Men utredningen innehåller inget som helst försök att lösa eventuella problem i Medåker. Erfarenheter säger ju att elever på mindre skolor blir sedda och uppmuntrade, blir mindre anonyma, och därför når goda resultat.

Min förhoppning är att ni P7-politiker i kommunfullmäktige låter förnuftet bestämma och inte låter er styras av att en viss forskning säger si och så. En konstruktiv debatt mellan alla parter – politiker, tjänstemän, lärare och lärarorganisationer och andra intresserade aktörer – borde kunna leda fram till positiva lösningar för Medåkers skola, till gagn för Medåkersbygden, men också för hela Arboga.

Hans Almgren

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel