Annons
Vidare till bblat.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Den kvinnliga rösträtten värd att firas

I september för 100 år sedan fick kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Efter mångårig kamp där Liberala rösträttskvinnor så som Elin Wägner och Anna Whitlock varit pådrivande drevs rösträttsreformen till slut igenom. Idag ser vi kvinnlig rösträtt som en självklarhet, men jämställdheten har aldrig kommit gratis – varken då eller nu.

Alla var inte entusiastiska inför rösträttsreformen. Det fanns riksdagsmän som hävdade att kvinnors hattar skulle skymma sikten i Riksdagen och att kvinnor på landet inte kunde bege sig till vallokalen då de behövdes “för tillsynen av barn och kreatur”. 

Liberala Kvinnors föregångare har kämpat för frihet och feminism i över 200 år. Vi har drivit fram reformer som gjort skillnad för jämställdheten på riktigt, så som att kvinnor inte ska kunna avskedas på grund av graviditet eller giftermål, pappamånader, avskaffad sambeskattning och mycket därtill. Idag står vi inför helt andra utmaningar än vad våra föregångare gjorde, så som att stänga pensionsgapet, stoppa mäns våld mot kvinnor, åtgärda bristerna i förlossningsvården och stoppa utrota hedersförtrycket. Nu som då finns det motstånd, men vi ger oss inte. Vi kommer att fortsätta kämpa för frihet och feminism varje dag. “Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid” sa Elisabeth Tamm, liberal riksdagspionjär. Och hennes ord klingar lika sanna 100 år senare.

1904 grundades Västmanlands första rösträttsförening i Arboga och två år senare i Västerås.

Här fanns flera kvinnliga rösträttspionjärer. Lydia Wahlström, föddes för 150 år sedan i Lundby socken, utanför Västerås. Hon blev ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och ledde en delegation som uppvaktade regeringen med krav på kvinnlig rösträtt. Männen hade fått rösträtt 1907/1909 och kvinnorna i LKPR menade att turen nu var kommen också till dem. Nina Benner-Anderson, född den 30 maj 1865 i Landskrona, död 26 mars 1947 i Västerås, var sjuksköterska, liberal politiker och rösträttskvinna. Hon var engagerad som nykterhetskämpe och fredsivrare och blev Västerås första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot år 1912.

Så 100-år av kvinnlig rösträtt den 15 september är väl värt att firas.

Birgitta Åkerberg

Karin Andersson

Anita Lilja Stenholm

Maria Vallgren Eriksson

Bengt-Åke Nilsson

Styrelsen för Liberala Kvinnor i Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel