Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustav Ericsson: Ropa inte varg över en minskad älgstam i Sverige

Annons

Var femte år arbetar Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fram den så kallade ”Rödlistan” som visar arters risk att dö ut. Artdatabanken bedömer tillsammans med flertalet experter och befintlig statistik tillståndet och trenderna för Sveriges flora och fauna. Totalt är det drygt 22 000 arter som granskas utifrån Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlistningskriterier. Rödlistan fastslås sedan av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som utifrån uppgifterna tar fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.

Nästa år presenteras 2020-års version av rödlistan, men redan nu kan man genom SLU förhandsgranska Artdatabankens preliminära bedömning. Uppgifterna över vilka arter som preliminärt föreslås hamna på rödlistan är det många som är intresserade av. Speciellt länsstyrelserna och jägarkåren.

Enligt den preliminära bedömningen över däggdjur ser uttern ut att gå från nära hotad till livskraftig, det är bra. Kronhjorten likaså. Skogsharen går från livskraftig till nära hotad, det är problematiskt. Vargen går från sårbar till starkt hotad, en minskning som för många är kontroversiell men stämmer överens med regeringens beslut om artens gynnsamma bevarandestatus.

Men sen kom uppgiften som likt en lång och högljudd drevjakt drog genom hela jägarsverige.

Älgen, det svenskaste av de svenska djuren, bedöms preliminärt att gå från livskraftig till nära hotad. För första gången på länge riskerar alltså alces alces – vår älg – att rödlistas.

Den preliminära älgbedömningen varierar från livskraftig till sårbar, beroende på vilka av de uppskattade värdena som används. Det är de senaste årens kraftiga minskning som gör att älgen tangerar kategorin ”sårbar”. Då är det viktigt att komma ihåg att älgen hade en extremt stark populationstillväxt under 1970- och 1980-talet och att de senaste årens minskning sker från väldigt höga nivåer.

Och även om allt pekar på att populationen kommer att återhämta sig helt, ser det alltså preliminärt ut som att älgen kommer att rödlistas nästa år under kategorin nära hotad. Inte fullt lika allvarligt som om den bedömdes vara sårbar.

Bara för att älgen rödlistas i Sverige betyder det inte att den är nära att dö ut. I dag uppgår älgbeståndet till 300 000–400 000 individer. Varje år skjuts det av omkring 100 000. Av alla älgar beräknas tre fjärdedelar vara reproduktiva djur. Den minskning som skett beror delvis på själva älgjakten, men vargen tros lika bakom den stora minskningen.

Artdatabanken kommenterar själva älgens preliminära rödlistning med: ”trots att älgen uppenbarligen minskat kraftigt bedömer vi inte att det finns någon egentlig utdöenderisk, då älgstammens storlek är helt beroende av jakttrycket.”

Artdatabankens system där det räcker med att endast ett av flera rekvisit uppfylls kan lätt bli missvisande. Dessutom skapar det en stor risk för trovärdighetsproblem. Om den svenska älgen rödlistas trots en population på mellan 300 000 och 400 000 individer, hur ”hotade” är då de andra rödlistade arterna?

Nej, de som har tagit ledigt för älgjakt i höst behöver nog inte oroa sig alltför mycket.

Anmäl text- och faktafel

Annons