Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik Wikberg: Televisionens utveckling kan visa vägen när ljudboksutbudet behöver breddas

Annons

När jag föddes 1985 hade Sverige fortfarande bara två tv-kanaler. Det dröjde drygt 30 år efter de första tv-sändningarna på mitten av 50-talet till att ett varierat utbud värt namnet över huvud taget började växa fram.

Jag tänker på detta när jag studerar framväxten av abonnemangstjänster för digitala ljudböcker i Sverige. Fyra av tio konsumerade böcker är i dag digitala i just sådana tjänster. De allra flesta är ljudböcker. Det är ett slags hyrböcker som konsumeras på ett annat sätt och i annan omfattning än tryckta böcker.

Vad förlag och författare dock oroas av är att en lyssning på en sådan bok bara ger ungefär hälften av försäljningen på en pocketbok eller en fjärdedel av en inbunden bok. Hela marknaden för dessa tjänster utgörs av fyra företag, där en aktör har en betydligt större marknadsandel än de andra har sammantaget.

Vad jag fäster mig vid är att de i allt väsentligt har ett likadant utbud. Under våren har det dock väckt stor debatt och ilska i bokvärlden när ett fåtal populära titlar inte släppts i alla tjänster samtidigt. Själv tycker jag att den utvecklingen är sund.

Att vi i dag ser det som en självklarhet att inte bara ha en eller två tv-kanaler har förstås att göra med att utbuden är olika. Men hur intressant är det att prenumerera på flera olika abonnemangstjänster när utbudet i princip är likadant i varje tjänst?

Om man vill att marknaden för abonnemangstjänster för digitala böcker på sikt ska generera tillräckligt med pengar till förlag och författare krävs att kunder prenumererar på flera tjänster, så att snittintäkten per lyssnad bok kan öka.

Abonnemangstjänster för litteratur anklagas i dag ofta för att främja en viss sorts lättuggad och mindre avancerad litteratur, typiskt sett deckare med få karaktärer och en enkel berättelse med rak kronologi. Det sägs vara kognitivt svårare att tillgodogöra sig en mer komplex berättelse när man lyssnar och inte läser. Dessutom lyssnar vi ofta på dessa böcker när vi samtidigt gör något annat, när vi promenerar, äter middag eller diskar, vilket också gör att den mer krävande litteraturen får svårare att hävda sig.

Mot den bakgrunden är det hoppfullt att påminna sig om televisionens utveckling. Man ska veta att de första tv-programmen såg ut som inspelade radioprogram och att det tog tid innan tv-programmen anpassades och förädlades till sina egna förutsättningar.

Jag hoppas att vi på lång sikt kommer att se en utveckling inom ljudboksformatet där en ny sorts kvalitetslitteratur växer fram anpassad efter ljudboksformatet egna villkor. Och att det då är lika stor skillnad mellan abonnemangstjänster som mellan tv-kanaler.

Erik Wikberg

Forskare på Handelshögskolan

Erik Wikberg är en av flera fristående krönikörer på ledarsidan. De tar självständig ställning, åsikterna behöver inte sammanfalla med ledarredaktionens.

Anmäl text- och faktafel