Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Erik Wikberg: Slentrianmässiga karikatyrer skapar klyftor

Annons

Franska affärsmän i Paris drar lott för att slippa äta middag med svenska affärsmän som bara kan prata om affärer eller golf. Möjligen är det bara en skröna, men det är del av en etablerad föreställning om att svenska företagsledare är obildade och vådligt ointresserade av all kultur.

Men stämmer den?

Enligt en undersökning av svenska börs-vd:ars läsvanor som jag arbetat med så läser börs-vd:ar faktiskt oftare än andra högutbildade grupper, och tre av fyra tyckte att bildning var viktigt vid en rekrytering.

Det är naturligtvis ingen garant för att börs-vd:ar är bildade människor med en höglitterär smak som imponerar i Paris, men resultaten manar oss till att vara försiktig med generaliseringar.

Stereotypa föreställningar eller direkt fördomsfulla nidbilder är farliga därför att de skapar klyftor i samhället, även när de riktas mot privilegierade grupper.

De kan både skapa elitförakt och ett förakt mot folket. De är skadliga både för dem som sprider dem och för dem som utsätts. Fördomen har aldrig någon vinnare.

Vår historia är full av försök att svartmåla grupper och individer med makt.

Augustus hustru Livia beskylldes av historieskrivaren Suetonius för att ha mördat sin make. Den franska revolutionen närdes inte bara av ädel upplysningsfilosofi utan också av nidbilder och förtalskampanjer av aristokratin. Om Donald Trump fortsätter på inslagen bana har vi snart ett presidentval där alla andra presidentkandidater kommer att ges förlöjligande smeknamn.

Makten ska ständigt granskas och varje demokratiskt samhälle måste tillåta hälsosam satir, men vi kan inte slentrianmässigt göra karikatyrer av grupper och individer med ekonomisk eller politisk makt.

Det fördjupar inte vår förståelse av hur makt används eller missbrukas, utan förflackar den. Vi lär oss inte mer om dessa människor, utan mindre.

Nedsättande generaliseringar är farliga också när de uppträder i en knappt märkbar och högst socialt accepterad form hos människor vi upplever som fördomsfria och toleranta.

Jag minns mina egna fördomar vid första mötet med en av mina bästa vänner. Vi träffades första dagen på vår civilekonomutbildning och av oklar anledning fick hans blonda, bakåtslickade hår, klädstil och framtoning mig att tvivla på vad jag gjorde där.

Den känslan varade kanske en minut. Vi läste sedan alla kurser gemensamt, arbetade och bodde utomlands tillsammans och fjorton år senare är han fortfarande en av de mest kunniga, ansvarstagande och moraliska personer jag träffat.

Jag tänker särskilt på honom, för samma vecka som vår undersökning presenterades slumpade det sig så att jag fick gratulera honom till att bli börs-vd.

Erik Wikberg

Forskare på Handelshögskolan

Erik Wikberg är en av flera fristående krönikörer på ledarsidan. De tar självständig ställning, åsikterna behöver inte sammanfalla med ledarredaktionens.

Anmäl text- och faktafel