Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Låt nyanlända jobba från vecka 1 för bättre hälsa

Annons

Vårt samhälle har stora svårigheter med att på ett hälsosamt sätt integrera nyanlända in i det svenska samhället.

Efter att flera år följt, lyssnat på, samtalat med och medverkat till familjers och enskildas integrationsprocess förstår jag att vi bedömer vikten av god hälsa på annat sätt för den nyanlända jämfört med den som är etablerad på arbetsmarknaden. Många nyanlända tappar efter en tid i Sverige hoppet och uppvisar ohälsa liknande den som de med lång sjukfrånvaro från arbetsmarknaden visar.

Likheterna i processen är slående om vad som skapar ohälsa och svårigheter att komma i arbete. Jämför rehabiliteringsinsatser för långtidsfrånvarande på grund av psykisk ohälsa med den nyanländas situation.

Den långvariga sjukfrånvaron från arbetet beskrivs ofta som ett stort samhällsproblem. Den stressrelaterade sjukfrånvaron med långa sjukskrivningar ökar. Lång sjukskrivning tenderar att generera längre sjukskrivning. Efter en månads hemmasittande på grund av ohälsa är risken stor för årslång sjukfrånvaro med försämrat hälsoläge som följd.

Just känslan av att bli utanför gemenskapen, att inte vara behövd, att inte vara efterfrågad späder på ohälsan. När det gäller svenskar som sjukskrivs i arbete anstränger sig arbetsgivare och myndigheter för att så snabbt som möjligt få medarbetaren åter i arbete då man vet att redan efter någon månads frånvaro är risken stor att medarbetaren inte återkommer i arbete.

Hur kan människor som flytt i gummibåtar över hav, vandrat långa sträckor bärande på småbarn, betalat hundratusentals kronor till människosmugglare, levt i flyktingläger, kämpat för ett drägligt liv i Sverige helt plötsligt tappa all kämpaglöd och bli mer eller mindre apatiska inför omvärlden. Kan vi då tänka oss att samhället medvetet placerar friska, starka arbetsföra personer i ett års vänteläge i väntan på att processen får ha sin gång samtidigt som vi vet att just väntan och passivitet skapar ohälsa.

Därför finns rehabiliteringsgrupper, samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och försäkringskassa. Allt för att de sjukfrånvarande så snabbt som möjligt ska komma i arbete. En medarbetare som varit hemma i ett år i väntan på en förändrad arbetssituation kommer sällan tillbaka i arbetslivet utan blir sannolikt bidragstagare med försämrad livssituation som följd. Trots vår strävan efter förbättrad hälsa.

Hur kan människor som flytt i gummibåtar över hav, vandrat långa sträckor bärande på småbarn, betalat hundratusentals kronor till människosmugglare, levt i flyktingläger, kämpat för ett drägligt liv i Sverige helt plötsligt tappa all kämpaglöd och bli mer eller mindre apatiska inför omvärlden. Kan vi då tänka oss att samhället medvetet placerar friska, starka arbetsföra personer i ett års vänteläge i väntan på att processen får ha sin gång samtidigt som vi vet att just väntan och passivitet skapar ohälsa.

När det gäller våra nyanlända har vi det som standard med ett års väntan medan Invandrarverket gör sitt arbete. Utan meningsfulla aktiviteter kommer hopplösheten smygande. Många klarar sig trots allt igenom första inaktiva året och har entusiasm kvar. Många klarar det inte. Vi förväntas hjälpa, inte stjälpa.

När det gäller våra nyanlända har vi det som standard med ett års väntan medan Invandrarverket gör sitt arbete. Utan meningsfulla aktiviteter kommer hopplösheten smygande. Många klarar sig trots allt igenom första inaktiva året och har entusiasm kvar. Många klarar det inte. Vi förväntas hjälpa, inte stjälpa.

Många nyanlända som har det svårt att komma in på arbetsmarknaden och i det svenska samhället betraktas som en belastning, de vill inte jobba, vill hellre ha bidrag, vill inte lära sig svenska, umgås bara med likasinnade. Vill inte anpassa sina medförda kulturella beteende till det nya samhället. Finns många exempel på personer som efter 6-8 år i Sverige inte lyckats ta sig in i samhället, inte fått några svenska vänner, lever ett torftigt liv

Den situation som våra myndigheter gör allt för att en svensk arbetstagare inte ska hamna i presenteras som första alternativ för den som söker sin framtid i Sverige.

Möjligheterna att bli en del i det svenska samhället väntar. Några få får från början kontakt med frivilligorganisationer eller kyrkor och snabbar upp processen att bli en bidragande del i samhället.

Språkträning från vecka 1 i Sverige. Enkel teknik finns för individuell interaktiv språkträning. Arbetskrav från vecka 1, normal veckoarbetstid och arbetet är språkträning med högre ersättning till de som gör full arbetsvecka. Underlätta för att de som kämpat och kämpar för ett bättre liv i Sverige också får det.

Ulf Börgesson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons