Fortsättning på frågor i insändaren ”Neddragningar i skolan när resultatet går ner”

Tack Jonna Lindman (M) för delsvar. Bra att BUN beslutat att det inte ska göras någon minskning av skolans elevresurser och bra också att Götlundas mellanstadium inte ska flyttas till Gäddgårdsskolan. Vad som händer med Solrosens förskola är fortfarande oklart men förhoppningsvis kan oroliga föräldrar snart få lugnande besked.

Du svarade inte på min fråga hur det kan fattas pengar i en kommun som har högre kommunalskatt än genomsnittet. När man tittar på senast publicerade ekonomifakta om Arboga så är vi ju inte särskilt mycket äldre än genomsnittet och kommunen har högre skatteintäkt per invånare än genomsnittet. Tyvärr är kommunens kostnader per invånare högre än genomsnittet, vad beror det på?

Vidare svarade du inte på frågan om det har gjorts någon utredning kring vad bolagiseringen av vissa delar av den kommunala verksamheten har gett oss Arbogabor. Så jag frågar igen vilka besparingar och synergieffekter som bolagiseringarna har resulterat i så här långt?

Du skriver att alla förvaltningar, helägda bolag samt kommunalförbund är tvungna att vidta åtgärder för att täcka den budgeterade bristen på 30 MSEK. Vilka besparingskrav har respektive förvaltning, helägda bolag och kommunalförbund?

Tacksam för tydligare svar!

Den oroliga skattebetalaren

För oss är det viktigt att använda skattebetalarnas pengar på ett klokt, ansvarfullt och effektivt sätt. Vi fortsätter att arbeta för att alla kommuninvånare ska få bästa möjliga stöd och samhällsservice.

Det ekonomiska läget har försämrats väsentligt. Ökade priser, hög inflation, ränteökningar och det oroliga världsläget påverkar Arboga liksom andra kommuner. I de allra flesta kommuner, oavsett kommunalskattens storlek, fattas det pengar just nu.

I din insändare ställs frågan om varför Arboga har högre kostnader per invånare än genomsnittet. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation om kommunen är dyr eller inte. Ett bättre mått är att jämföra olika verksamheters faktiska nettokostnader med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Då rensas de strukturella skillnaderna bort.

I en jämförelse ligger Arboga över för vissa verksamheter och under för andra. Vissa delar tar inte kostnadsutjämningen hänsyn till, exempelvis att vi har en å med flera broar över som är kostnadsdrivande. Vi i Arboga har många fritidsanläggningar och här ligger vi högre till kostnadsmässigt än jämförbara kommuner. Detsamma gäller för vår kulturskola. Dessa är medvetna politiska prioriteringar.

I insändaren ställs frågan om det genomförts någon utredning kring bolagiseringen, om till exempel besparingar och synergieffekter. Under 2022 gjorde PwC en utredning av bolagiseringen av Arboga Kommunalteknik AB och Arboga Vatten och Avlopp AB. Utredningen visade att kommunikations- och beslutsvägar har blivit kortare. Vidare visade utredningen att det var för tidigt att bedöma om effektiviseringar i form av minskade kostnader och andra samordningsvinster uppnåtts. Ett grundsyfte med bolagiseringen var att samverka med Köping och Kungsörs kommuner. Detta har än så länge resulterat i beslut att bilda ett gemensamt driftbolag inom vatten och avlopp med Kungsörs kommun.

I budgeten inför 2023 var det en ingående obalans på cirka 30 miljoner kronor. Här har alla förvaltningar, bolag och kommunalförbund andelsmässigt fått lika stora krav på effektiviseringar/besparingar. Storleksmässigt är kraven cirka två procent efter att verksamheten fått kompensation för förväntade löne- och prisökningar.

Vi arbetar för att ge alla kommuninvånare en god samhällsservice, samtidigt fortsätter vi trygga Arbogas framtid och utveckling.

Jonna Lindman (M)
kommunstyrelsens ordförande