Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Arboga

Insändare
Behov av större resurser till äldreomsorgen i Arboga

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

S-veteranerna Berit Oscarsson, P-O Nilsson och Elsy Harryson svarar på insändaren ”S-veteraner – hur tänkte ni nu?”

Bild: Lennart Ljung, Emil Rönnlund

Annons

Svar till signaturen ”Observatör”, ”S-veteraner – hur tänkte ni nu?”

Arboga har en befolkning med ett ökat antal äldre. Förklaringarna är flera. De stora barnkullarna i 1940-tals generationen har nu alla nått 80 års åldern, dessutom har den stora inflyttningen till ”Flyget” i Arboga under 1950- och 1960-talet nu också bidragit till den kraftiga ökningen av antalet äldre. Takten i ökningen för åldersgruppen 80 år och äldre är + 60 procent på tio år och ökar från 800 personer till 1 300 från år 2016 till 2026. Det är väl inget problem i sig. Arboga har alla förutsättningar för att vara en bra pensionärsstad med en trygg och trivsam miljö. Men då går det inte att bortse från att kommunen måste ge ekonomiska förutsättningar för att möta de ökande behoven inom vård och omsorg. Då duger det inte att ha länets allra sämsta ekonomiska resurser för satsningar på äldreomsorgen.

Annons

Annons

Det vi S-veteraner har gjort är att vi lyssnat och reagerat på den oro som anhöriga känner för sina nära och kära inom äldreomsorgen. Vid den närmare genomgången och jämförelsen med andra kommuner har vi blivit förfärade över att se hur små resurser som personalen inom äldreomsorgen i Arboga kämpar med.

Vi vet av egna erfarenheter, när det gäller ekonomi, att det alltid är en kamp om att skaffa pengar till den verksamhet man själv kanske känner mest för. Men vi vet också att i den kommunala verksamheten måste man ta hänsyn till var behoven finns och hur de förändras över tid. Kommunen är till för hela sin befolkning och just nu är det den äldre delen av befolkningen som ökar allra mest. I alla andra åldersgrupper från förskole-till och med gymnasieåldern är det frågan om betydligt mindre förändringar av antalet barn och ungdomar.

Den kommunala kostnad som ökat mest de senaste åren är kostnaden för lokaler. Sedan år 2015 har kostnaden för kommunala lokaler ökat med 27 miljoner (+33 procent) och kostnaden ska enligt kommunens planer öka med ytterligare 49 miljoner de kommande fem åren. En sådan kraftig ökning av kommunens lokalkostnader på tio år motsvarar nästan tre kronor i utdebitering. Beloppet är också så stort att det motsvarar hela kostnaden för fritids-och kulturverksamheten eller kostnaden för gymnasieskolan.

Annons

Signaturen ”observatör” har i sin insändare i AT den 20 december glädjande nog intresserat sig för frågan om äldreomsorgen i Arboga. Men tyvärr slutar intresset med frågan om varför inte oppositionen anvisat de pengar som behövs. Normalt sett brukar man väl anse att det är den regerande majoriteten som har huvudansvaret för den budget man röstat igenom och det bör väl gälla även i detta fall.

Begreppet ”politik är att vilja” är säkert känt men ”politik är att välja” är också relevant. I Arbogas kommunalpolitik har det blivit alltmer uppenbart att det gäller att välja mellan ökade kostnader för lokaler eller att ha råd att se till att det finns tillräckligt med personal till välfärdens olika verksamheter.

S-veteranerna

Berit Oscarsson

Per-Olov Nilsson

Elsy Harryson

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy