Jag följer med intresse debatten om vindkraften i Köping. Det ena skräckscenariot efter det andra målas upp. I artikeln ”Sant och falskt i debatten” (Bärgslagsbladet/Arboga tidning 19/11-21) klargör dock journalisten Anders Brage förtjänstfullt bakgrunden till en del av fantasierna och deras uppkomst.

Södra delen av Sverige behöver mera el nu när överföringssystemen norr–söder inte har tillräcklig kapacitet. Fördelen för Köping, liksom för stora delar av Sverige, är ju att den vattenkraft man hittills kunnat förlita sig på anlagts och utbyggts – någon annanstans.

Som gammal norrlänning må det kanske vara mig förlåtet att påminna om en del av de konsekvenser vattenkraftsutbyggnaden medförde. Samer förlorade flyttningsvägar och renbeten. Samer och bosättare förlorade jakt och fiske. Hus, och ibland byar dränktes under vatten. Djurlivet påverkades naturligtvis, älvbottnar blev torrlagda.

Några protestlistor upprättades mig veterligen inte i Mälardalen. Fördelen var ju att detta skedde – någon annanstans. När nu Köpings kommun förväntas ta sitt ansvar för vår elförsörjning genom att möjligen tillåta bygget av några (förvisso stora) vindsnurror på ett berg (som väl knappast frekventeras särskilt ofta av Köpingsborna) i norra delen av kommunen tar det hus i helsike!

Gärna vindkraft, men inte här!  – Någon annanstans!

En magister Kallberg räknar med hjälp av högre matematik ut att Köpings kommun inte kommer att tjäna på snurrorna. För att räkna ut detta krävs ingen högre matematik. Det räcker med ett telefonsamtal till någon inlandskommun i Norrland.  Hade vi i Sverige haft Norges ersättningar till ”energikommuner”, så hade Norrlands inland idag varit blomstrande!

Någon i debatten säger sig i desperation (?) hellre ha ett kärnkraftverk i Kolsva än de planerade vindsnurrorna. Med tanke på den säkerhetszon som krävs runt ett sådant får man troligtvis flytta hela samhället Kolsva! Magister Kallberg kanske också kan räkna på vad en avveckling av ett sådant skulle kosta? (Här kommer den högre matematiken in). Och det utbrända kärnbränslet torde väl med fördel grävas ner – någon annanstans?

Thommy Brännström