Jag är 13 år och går in i badrummet. Med all den kraft min bleka och beniga lilla pojkkropp kan uppbåda drämmer jag näven i kakelväggen. Det är ett av knepen för att slippa tänka på min ensamhet. De andra är att konsumera så mycket tv och dator jag bara kan, starta fotbollshemsidor och uppdatera dem dygnet runt, begrava mig i den senaste brittpop-plattan eller Harry Potter-boken.