Arbetsförmedlingen lever just nu i en dramatisk förändring, den största förändringen av en myndighet i svensk historia. Under året ska 4500 personer bort av 14000 anställda, 132 lokalkontor läggs ner som en konsekvens av den budget som antogs i december. Vi skänker en varm tanke till dem inom Arbetsförmedlingen som kommer att stå utan arbete.

I den så kallade januariöverenskommelsen beskrivs den fortsatta förändringen av Arbetsförmedlingen och det finns en tillitsfull tro på privata utbildningsaktörer, en avgränsning av Arbetsförmedlingens uppgifter med tydliggörande av myndighetsuppdraget och en fortsatt utveckling av det digitaliseringsarbete som påbörjats sedan tidigare.

Men vem har ställt sig frågorna: Vilka människor kommer idag till Arbetsförmedlingen och söker jobb? Hur stödjer man dem bästa sätt till rätta åtgärder? Tar man med den samlade erfarenheten av arbete med människor, både från praktiker och forskning, i konsekvensbedömningen av den stora nedskärningen/omläggningen? Kommer människor att drabbas? Finns det en organisation för att klara de luckor som uppstår?

Vi vet att de människor som har en bra utbildning/yrkesutbildning och yrkeserfarenheter relativt lätt tar sig vidare till arbete, den gruppen, cirka 30 procent, klarar sig säker utan en statlig arbetsförmedling eller av en privat branschorienterad förmedling. Därutöver har vi ett antal personer som klarar sig oavsett om det finns en arbetsförmedling eller inte. Hur ska man då arbeta med den stora majoriteten av arbetssökande idag där cirka 70 procent som består av kortutbildade, människor med olika funktionsvariationer, utrikesfödda med språksvårigheter och speciellt utrikesfödda kvinnor med liten erfarenhet av yrkesliv.

Som folkhögskolor i Västmanlands län, Västerås folkhögskola och Bergslagens folkhögskola, ser vi flera luckor i frågan om nedskärningen och omläggningen av Arbetsförmedlingen. Vi är två folkhögskolor som har en bred och omfattande verksamhet inom arbetsmarknads- och språkintegrationsområdet kopplat till den grupp som beskrivs ovan. Vi vet att det krävs stora insatser för många att ta till sig motiv för studier, lära sig det svenska språket och att lära sig andra ämnen, både teoretiska som yrkesinriktade.

Vi vet även att passiva luckor för enskilda människor, det vill säga ingen utbildning eller annan insats i en handlingsplan, är negativa. Vår erfarenhet är att sammanhållna olika insatser som sker i en obruten följd är lyckosamma. För detta krävs ett väglednings- och motiverande arbete i bred mening. Till folkhögskolornas omfattande arbete kopplas ett mycket gott samarbete med Arbetsförmedlingarna och där det finns en ömsesidig förståelse och respekt för våra olika roller.

Det har gagnat tusentals människor oavsett bakgrund. Vi har och fortsätter att anlita ett ansett företag "PayOff” för en del av vår verksamhet som utvärderas. De är kända för sina samhällsekonomiska analyser som utvärderat en del av vår verksamhet med 136 deltagare. Utvärderingen visade att samhällsbetalningen, det vill säga satsade samhällsmedel, är betalda på 4 månader av en finansierad tvåårsperiod genom deltagarnas utgång till olika arbeten och utbildningar. Kortfattat betyder det att insatta samhällsmedel blir en jättestor vinst för samhället (stat, region, kommun). Det viktigaste är naturligtvis vinsten för individen som gick till arbete.

Vi anser och är rädda för att de oklarheter som kan ses borde följas av:

Nationellt stöd till kommunerna för att skapa lokal ”Jobbcentra” i samverkan med Arbetsförmedlingen och

andra lokala aktörer för att kunna vägleda människor till rätta insatser. Att se till att det inte uppstår luckor i nedskärningen/omläggningen av Arbetsförmedlingen. Vi anser inte att alla kommuner är rustade, men att det finns goda ansatser i några kommuner för att kunna hantera ett vidgat uppdrag.

Folkhögskolorna får fortsatta möjligheter att kunna genomföra studiemotiverande

folkhögskole- och etableringskurser för utrikesfödda. Under en tidsperiod har vi genomfört på våra skolor verksamhet för drygt 2000 unga i kursen ”studiemotiverande folkhögskolekurs” där cirka 65 procent har gått vidare till utbildning eller arbete. Vi är fortsatt beredda att vara en samhällsaktör inom arbetsmarknads- , språk- och integrationsområdet.

En större satsning på bristyrkeskurser i landet där folkhögskolan ges möjlighet att vara en del

av en sådan satsning.

Se över möjligheterna för studiestöd för den målgrupp som presenteras ovan.

Studiestartsstödet togs bort i innevarande budget. Frågan om studiestöd är viktig för målgruppen och erfarenhetsmässigt vet vi att det är ett hinder om det inte finns rimliga möjligheter att studera.

Var realistiska, minska övertron på marknadens möjligheter att ta sig an den stora

målgruppen som beskrivits. Det krävs ett strukturerat arbete där det kostar att jobba med människor som står långt från arbetsmarknaden. Utbildningsaktörer behövs men se till att de är lokalt förankrade, de lokala nätverken och samverkan är nödvändiga.

Som folkhögskolor tror vi det krävs ett rejält tankearbete och en politisk kraftsamling för att ytterst stödja människors väg till arbete och utbildning. Annars riskera vi att skapa något både obehagligt och icke önskvärt för både enskilda människor och samhället.

Tomas Aronsson

skolchef

Västerås och Bergslagens folkhögskola

Anmäl text- och faktafel