4 500 anställda har varslats på Arbetsförmedlingen. Normalt brukar det bli mer pengar till Arbetsförmedlingen vid stora varsel. Men den här gången är det arbetsförmedlarna som själva drabbas av varslet.

Det är inte heller lätt att reda ut varför varslen kommer just nu och vilka som är ansvariga. Regeringen skyller på att den av riksdagen antagna M-KD-budgeten, det Socialdemokraterna har kallat en servettskiss, innehöll stora neddragningar av arbetsmarknadspolitiken.

Även januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet innebär dock drastiska förändringar av Arbetsförmedlingen. Den ska göras om till en myndighet som ägna sig åt sådant som kontroll av arbetssökande och fristående aktörer, analys och statistik. Själva arbetsförmedlingen ska däremot privatiseras, utom för personer med funktionsnedsättning, genom att "fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben".

Förändringen ska vara fullt genomförd 2021, så mot den bakgrunden är det inte förvånande om många anställda på Arbetsförmedlingen varslas redan nu. Sedan kan de hoppas att få jobb i alla de nya privata aktörer som ska växa fram.

För att ytterligare komplicera bilden presenterades en statlig utredning om Arbetsförmedlingen samma dag som varslen kom. Där talas om att digitalisering kan spara mycket pengar och resurser. Utredaren vill också byta namn på Arbetsförmedlingen till Arbetsmarknadsmyndigheten. (Låter inte olikt Arbetsmarknadsstyrelsen, som Arbetsförmedlingen hette tidigare). Utredaren Cecilia Fahlberg Pihlgren vill dock inte helt privatisera utbildning och arbetsförmedling, utan ha en modell med både offentliga och privata utförare.

Enligt utredningen köper Arbetsförmedlingen redan tjänster av privata utförare för 5–6 miljarder kronor årligen, men det ska saknas belägg för att privata utförare av arbetsmarknadstjänster lyckas bättre. Utredningen vill ha en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Kommunerna kan ha egna satsningar och aktivitetskrav på dem som får försörjningsstöd ligger nära arbetsförmedling. Reguljär utbildning ska också användas mer.

Vad händer nu med utredningen? Förslaget om offentlig/privat är inaktuellt redan vid presentationen, då regeringsunderlaget har bestämt att förmedling av jobb och utbildningar ska skötas av fristående/privata aktörer.

Arbetsförmedlingen var en gång en kronjuvel i Socialdemokraternas välfärdsbygge. På 1980-talet skrev forskaren och debattören Bo Rothstein om att AMS, som det då hette, fungerade så bra för att det var obyråkratiskt och för att alla i organisationen drog åt samma (socialdemokratiska) håll.

Nu anser även Socialdemokraterna att Arbetsförmedlingen har blivit en koloss på lerfötter, som har tappat förtroende hos arbetsgivarna och mest har fått inrikta sig på arbetssökande långt från arbetsmarknaden. Därför tillsattes utredningen.

S-ministrar, som i det här fallet Ylva Johansson, verkar visserligen med glatt mod vilja administrera avtalets marknadsliberala politik. Det vore dock bättre om C och L var med och tog ansvar för genomförandet av framgångarna i förhandlingarna.

För nog går det att förstå om varslade förmedlare kan tycka det märkligt att riksdagen antar en budget regeringen inte står bakom, samt att S-ministrar ska administrera en privatisering de tidigare var emot och en statlig utredare varnar för.

Anmäl text- och faktafel