Det nya regeringsunderlagets (S+C+L+MP) uppgörelse innehåller flera punkter om bostäder. Mest uppmärksamhet har fria hyror i nyproduktion fått, trots att det inte lär betyda så mycket på ett bra tag.

Det är så dyrt att bygga att utrymmet för "marknadshyror lär vara begränsat. Väl så viktigt är att läge och kvalitet ska få större genomslag bland dagens hyror. Det betyder att "marknaden" ( betala mer för bra lägen och mindre för sämre) ska få större genomslag även bland dagens hyreslägenheter.

Det sägs också felaktigt att "flyttskatten" tas bort. Reavinsten på 22 procent vid försäljning blir kvar, däremot tas avgiften på uppskovsbeloppet om vinsten sätts in i en ny bostad bort. Det motsvarar nollränta, och därmed inga motiv att betala skatten i förväg. Det ska locka fler att sälja, men för den som har ett uppskovsbelopp blir det också billigare att bo kvar när skatten minskar.

Regelförenklingar ska göra det billigare att bygga, men samtidigt ställs nya krav om klimatdeklarationer. Vet den ena handen vad den andra gör? En av få S-framgångar i uppgörelsen är att investeringsstödet för att bygga hyresrätter blir kvar.

Det finns däremot inget om att begränsa ränteavdragen i uppgörelsen, men det har ändå fått mycket uppmärksamhet i medier. Det varnas för stort prisfall om ränteavdragen tas bort.

Snabba prisfall är farliga, men frågan är om de snabba prisökningarna vi har haft är hållbara eller önskvärda. På nyhetsplats har redovisats hur mycket priserna har ökat och hur olika det är runt om i Västmanland.

Den som flyttar från storstad till en mindre ort kan bo nästan "gratis" medan det är dyrt för att flytta från mindre ort till större, från hyresrätt till ägt boende eller för nyanlända. Bostadsmarknaden fungerar som ett kedjebrev, de som kom med tidigt kan bo billigt och bygga upp en förmögenhet att lämna vidare till barnen.

Jokern, som både kan framställas som hjälte eller buse, är fastighetsskatten. Ett motiv för ränteavdrag var att de motsvaras av en prisberoende fastighetsskatt. När fastighetsskatten kraftigt sänktes blev ränteavdragen ändå kvar. Reavinstskatten höjdes också som kompensation för den sänkta fastighetsskatten.

Resultatet blev att det blev billigare att bo kvar och dyrare att flytta. Avdragen bidrar till att ägt boende gynnas framför att hyra. Kort sagt, det blev bakvänt. Att då bara ta bort avgiften på uppskovsbeloppet gynnar ägt boende ytterligare.

Det mest rimliga vore att höja fastighetsskatten och ta ut den också på bostadsrätter, ta bort eller kraftigt sänka reavinstskatten. Det borde gå att hitta en modell där fastighetsskatten inte blir betungande och där de kraftiga ökningarna vid snabba prisuppgångar mildras, i synnerhet om inte bara småhus utan också bostadsrätter beskattas. Då kan också ränteavdragen behållas.

Dagens "kedjebrevsmodell" där ägt boende gynnas och förmögenhet som prisuppgången skapat går i arv är vare sig rättvis eller rimlig.

Anmäl text- och faktafel