Så fick Sverige äntligen en regering. Det har tagit lång tid, men så var det också ett nytt politiskt landskap.

Valresultatet var dock ingen överraskning, Partier kan därför kritiseras för att de före valet inte var tydliga om hur de skulle agera. Talmannen Andreas Norlén har klarat uppgiften bra, frågan är hur det hade gått om kungen som i andra konstitutionella monarkier hade föreslagit regeringsbildare.

Det stod ganska tidigt klart att de mest realistiska alternativen var en borgerlig regering utan C och L, eller ett regeringsunderlag S+C+L+MP, det vill säga samma som i Västerås. Genom tufft förhandlande fick C och L ett bud från Socialdemokraterna de knappast kunde säga nej till.

Inte heller oväntat, även i Västerås och Region Västmanland har C och L valt S före M för att undvika SD-beroende. Även om ilskan från borgerligt håll kan förstås känslomässigt är det märkligt att C och L hittills har fått mycket mer kritik än Socialdemokraterna.

DN har gått igenom de överenskomna 63 punkterna och de visar på stora sakpolitiska framgångar för Liberalerna och Centerpartiet. Där finns däremot hela åtta förslag som går direkt emot Socialdemokraternas valmanifest. Mot den bakgrunden hade det varit bättre om C och L gått in i regeringen, nu ska S och MP på egen hand administrera en borgerlig ekonomisk politik.

Den här typen av kompromisser där alla ska få något, och den här gången C och L mycket, kan också få förvånande utfall. Liberalerna har särskilt talat om att V och SD inte ska få inflytande.

Partiet har fått igenom språktest för medborgarskap och en skrivning som öppnar för att förstatliga skolan. Det finns ingen riksdagsmajoritet för något av förslagen, och L står ensamt i regeringsunderlaget.

Däremot vill V och SD, de partier som ska hållas borta, förstatliga skolan medan M och SD vill ha språkkrav för medborgarskap. Så SD har fått gehör för två av sina krav i sakfrågor tack vare Liberalerna!

Socialdemokraterna har hittills klarat sig bra i opinionsmätningarna. Frågan är om det består när uppgörelsens innehåll blir känt.

Varför rösta för ett parti som efter valet genomför en helt annan politik än det gick till val på? Socialdemokraterna kan hoppas på att tillräckligt många väljare vill ha en regering och vill stoppa SD att de röstar S oavsett vilken politik som gäller. Men för dem som röstar utifrån sakfrågor finns goda skäl att undvika att stödja Socialdemokraterna. Det som var rätt i dag kan bli fel i morgon.

Risken finns att kombinationen av högerliberal ekonomisk politik och en återgång till tidigare migrationspolitik snarare stärker V och SD. Ansvaret är då Socialdemokraternas, C och L kan inte klandras för att de får igenom sin politik.

Alliansen är död, och lär förbli begraven så länge SD förblir starkt och därmed hindrar en egen alliansmajoritet. Centerpartiet och Liberalerna kommer då hela tiden att ställas inför samma dilemma som i dag, en borgerlig regering skulle bli beroende av Sverigedemokraternas röster.

Moderaterna och Kristdemokraterna ställs också inför ett dilemma. De ställs gång på gång vid sidan av styren, men skulle ta en stor risk om de uppfyller Jimmie Åkessons dröm och öppnar för ett "konservativt block".

Så länge SD är starkt är talet om paus för alliansen mest terapi. Den kan inte få majoritet, och därför knappast heller återuppstå på riksplanet.

Anmäl text- och faktafel