Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att bli en valfråga. Åren efter kalla kriget visar att Nato inte är en organisation i fredens intresse.

Under detta sekel har flera Natoländer i Europa varit delaktiga i USA:s krig i Afghanistan, Irak, Libyen eller Syrien. Hur många av dessa länder anser sig ”befriade”?

Sverige, som inte är Natomedlem, har aktivt deltagit i Afghanistan och Libyen. USA:s ändlösa krigföring är den primära anledningen till att 1,8 miljoner flyktingar sökt sig till vår världsdel.

Anledningen till Europas problem, som påverkar samtliga nationella val och EU i Bryssel, är alltså inte Ryssland utan USA. Den 18 juni anklagade president Trump bland andra Tysklands ledare Angela Merkel för att ha orsakat flyktingkrisen. Trumps påhopp är ett makalöst hyckleri.

Efter kommunismens fall och Warsawapaktens upplösning har USA:s regeringar metodiskt, med EU:s och Natos stöd, strävat efter att kontrollera Ryssland, liksom de länder inom Sovjetunionen och alla länder som tillhörde Warsawapakten.

Wolfowitzdoktrinen från 1992 gäller än i dag. Europa och Nato har aldrig haft några invändningar. USA:s alla löften till Michail Gorbatjov om att de inte skulle lägga under sig de länder som tidigare ingick i Warsawapakten förblev tomma.

73 år efter andra världskrigets slut har USA fortfarande 37 000 soldater i Tyskland. USA:s målsättning är inte att ”hjälpa” Europa utan att erövra Ryssland.

Den 25 juni sammanträffade försvarschefer från nio länder och undertecknade ett beslut att bilda European Intervention Initiative (EII). Den nya organisationen kommer att ha en gemensam budget, en doktrin med gemensamma riktlinjer och planering för eventualiteter där Nato inte blir involverade.

Är detta ett tecken på att klyftan mellan Europa och USA nu börjar vidgas, inte minst efter Trumps upptrappade handelskrig och att Europa måste betala mer till Nato?

Den 16 juli träffas presidenterna Trump och Putin i Helsingfors. Det politiska ledarskapet i Europa, den amerikanska militären, inflytelserika demokrater, ekonomiska makthavare och massmedia i USA fruktar att ett fredsavtal kan underminera Nato.

Ryssland skär ned på sina militärutgifter samtidigt som USA och Nato den 7 juni i år kom överens om att dramatiskt utöka sin militära närvaro längs Rysslands gränser.

Dagarna före invigningen av VM i fotboll i Ryssland utförde USA-Natoalliansen tillsammans med Israel en två veckors militärövningar i Estland, Lettland, Litauen och Polen. (Lyckligtvis utför Ryssland inga motsvarande övningar i norra Mexico eller södra Kanada!).

Pentagon och Bryssel konfronterar ett land vars militärutgifter är en tredjedel av Europas och en tiondel av USA:s.

Nato i dag är en konsekvens av ett politiskt system som domineras av ett fåtal oligarker samt militära och ekonomiska intressen.

President Trump är oberäknelig och impulsiv men paradoxalt är han den person som mer än någon annan politiker i världen kan förbättra sämjan mellan de två stora kärnvapenmakterna.

Låt oss hoppas att samtalen i Helsingfors leder till fred, handel, avrustning och vänskap. Inte bara mellan USA och Ryssland.

Oavsett utgången ligger ett svenskt medlemskap i Nato inte i fredens intresse.

Patrik Wallmark

Köping

Anmäl text- och faktafel