I Sverige är det semestertider, (är själv åter efter tre veckors ledighet) men president Donald Trumps förmåga att sprida osäkerhet och oro tar inte semester. Den närmaste veckan ska Trump delta på ett Natomöte, besöka Storbritannien och träffa Rysslands president Vladimir Putin i Helsingfors.

Inför Natomötet har USA åter krävt att andra Natoländer ska satsa mer på försvaret. Det finns en överenskommelse om att länderna ska spendera minst 2 procent av BNP på försvar 2024, men i dag är det bara Estland, Grekland, och Storbritannien som klarade 2 procent. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tror att åtminstone 15 av Natos 29 medlemmar kommer att klara 2 procent av BNP 2024.

USA satsar 3,57 procent av BNP på försvaret, men det är inte märkligt att en världsmakt med intressen på många håll satsar mer än länder i Europa. Skillnaden är dock för stor. Här har Trump rätt, och det har USA också tyckt tidigare. Därav Natobeslutet att uppnå 2 procent.

Den stora skillnaden är att Trump låter svävande om USA:s garanti, som är den del av Natofördraget, att bistå andra medlemsländer om de attackeras. Han verkar hellre angripa demokratiska ledare som Tysklands Angela Merkel och Kanadas Justin Trudeau än auktoritära ledare som Putin, som han ser fram emot att möta.

Trump sa i ett tal att USA är idioter ("schmucks") som betalar för alltihop. Han har sagt att européer "dödar" oss med handel, de "dödar" oss med Nato. Han har frågat vad USA får för beskydd av att beskydda Tyskland och sagt att USA:s beskydd betyder mer för Tyskland.

Det är ett helt annat tonläge än tidigare presidenter, vilka har talat om att USA tjänar på Nato och på att värna gemensamma värderingar. Bäst uttryckt av president Kennedy 1961: "Vi ska betala vilket pris som helst, bära varje börda, möta varje prövning, stödja varje vän, motsätta oss varje fiende för att säkra frihetens överlevnad och framgång".

Under president Trump har USA dragit sig ur Parisavtalet om miljön, sagt upp kärnenergiavtalet med Iran och infört strafftullar, vilka riskerar att leda till ett handelskrig. På alla dessa områden drar USA och europeiska allierade åt olika håll.

Samtidigt försäkrar företrädare för USA att stödet för Nato ligger fast. USA har också sänt mer militär utrustning, deltagit i regionala övningar och slutit nya avtal med Sverige och Finland. Mycket av detta anses vara försvarsminister Jim Mattis förtjänst. Han har också sagt att USA skulle komma till undsättning om Sverige angreps.

Det finns många också i Trumps eget parti Republikanerna, som värnar Nato och misstror Ryssland. Men på andra områden har Trump drivit igenom sin egen linje, och flera, som utrikesminister Rex Tillerson har fått sparken.

Så hur blir det med Nato? Skulle Trump och hans nya mer hårdföra medarbetare värna Sverige i ett krisläge? Sverige som på flera områden framställs som ett avskräckande exempel bland högerpopulister som Trump.

Sverige, som nu har försvarsanslag på runt 1 procent av BNP, behöver besluta om att så snabbt det är praktiskt möjligt kraftigt höja försvarsanslagen. I övrigt gäller nog att så länge försvarsminister Mattis sitter kvar kommer USA att fullfölja sin för Sverige avgörande roll som motvikt till Ryssland. Men skulle också Mattis avgå eller få sparken gäller det att ta fram "Om krisen eller kriget kommer" en extra gång.