Fackförbundet Kommunal uppmanar oss moderata riksdagsledamöter att godta regeringens förslag till ny upphandlingslagstiftning (Bbl/AT 15/11). Syftet med en uppdaterad upphandlingslagstiftning måste vara att göra regelverket enklare och tydligare. Men i stället för tydliga spelregler för alla skulle regeringens förslag innebära att små och lokala företag missgynnas jämfört med stora, och svenska företag jämfört med utländska. Det ställer vi inte upp på.

läs också: SD i ohelig allians med de borgerliga

Goda villkor ska gälla på svensk arbetsmarknad. Moderaterna anser att möjligheterna att ställa miljömässiga, sociala och arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar är viktigt. Dagens upphandlingslagstiftning ger också stora möjligheter för en upphandlande myndighet att ställa sådana krav eller avfärda misstänkt låga anbud. Att betona möjligheterna att ställa sociala krav är en av flera målsättningar i det EU-direktiv som ska implementeras i svensk lag. En annan är att stärka möjligheten för små och medelstora företag att delta i upphandlingar.

Tyvärr missar regeringen chansen att skapa mer ordning och reda på upphandlingsområdet då man lägger fram ett slarvigt berett lagstiftningsförslag som inte uppnår EU-direktivets syfte. Regeringen vill införa regleringar om att krav på arbetsvillkor i nivå med kollektivavtal ska ställas i offentliga upphandlingar. Detta skulle missgynna små och lokala företag i synnerhet och svenska företag i allmänhet. Man verkar mer intresserade av att krångla till regelverken för småföretag och därmed tvinga in dem i kollektivavtal än att faktiskt säkerställa att alla företag som deltar i upphandlingar erbjuder sina anställda goda arbetsvillkor.

Lagstiftningen skulle först och främst innebära ett hårt slag mot Sveriges jobbmotor – de små och lokala företagen. Sex av tio företag med färre än femtio anställda har inte kollektivavtal. De har ofta goda villkor för sina anställda, men behöver större flexibilitet än vad kollektivavtalen medger.

Regeringens förslag innebär i praktiken att företag som har kollektivavtal kan passera i en gräddfil, medan företag utan kollektivavtal dels måste lägga ner stor möda på att visa att de når upp till en lång rad krav, dels kan missgynnas då de inte har samma möjlighet att avtala bort vissa förmåner som görs inom kollektivavtalen. Reglerna skulle därför riskera leda till att många företag med goda arbetsvillkor inte skulle kunna delta i upphandlingar med mindre än att tvingas in i kollektivavtal. Fyra av fem nya jobb skapas i småföretag. Det borde även regeringen och Kommunal värna om.

Men förslaget drabbar inte bara småföretag jämfört med större, utan också svenska jämfört med utländska. EU-rätten förhindrar oss att ställa krav på till exempel försäkringar och tjänstepension enligt nivåerna i kollektivavtal på företag med utstationerad arbetskraft. Då inte samma krav kan ställas på alla företag kommer utländska företag gynnas jämfört med svenska.

Regeringen tycks bortse från de stora problem förslaget har. Man löser inte problem genom att skapa nya. Om ny lagstiftning ska införas måste den bättre värna små och lokala företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och konkurrera på sin hemmamarknad.

Jessica Polfjärd , gruppledare riksdagen (M)

Åsa Coenraads, riksdagsledamot Västmanland (M)

bblat.se/insandare
insandare@bblat.se