Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

De förvandlar glasplåtar till ett enormt porträttarkiv

Med hjälp av tekniken ska Västra Mälardalens Släktforskare arkivera och identifiera tusentals fotografier.
– Den som vill kommer att kunna hjälpa oss att identifiera människorna som finns på bilderna, säger Ingje Karlsson.

Glasplåtarna kan innehålla upp till 24 bilder och kan variera i porträtt mellan barn, familjer, par, brottslingar och hundar.

Inne i Forums lokaler går scannern varm flera dagar i veckan.

– Vi är tre grupper som har hållit på i elva veckor. Det är hur spännande som helst, säger Kristin Ludvigsson.

Hela projektet började när Forsbergs foto i Köping skänkte 6000 gamla glasplåtar till föreningen som de då valde att ta tillvara på på bästa sätt.

– Vi scannar nu in varje glasplåtsnegativ för att sedan kunna göra ett digitalt arkiv som alla ska komma åt, säger Ingje Karlsson.

Innan glasplåten läggs i scannern putsas den nogrannt med vatten.

Kristin Ludvigsson sköter datorn medan Edvard Ruin lägger i nya plåtar för scanning.

När plåtarna scannas in så är de negativa. Innan de arkiveras så inverterar släktforskarna bilderna för att de ska bli enklare att studera.

En av de största utmaningarna är att veta vilka personer som är på bilderna.

– Ibland kan det vara ett barn och en kvinna, men så står det Axel Axelsson på det tillhörande pergamynkuvertet. Antagligen är det så för att mannen i familjen då har betalat fotograferingen. Det händer också att det finns porträtt på olika personer på en plåt men så står det återigen bara ett namn. Men det är ju modernt att ta selfies med syskon och kompisar i dag med så varför skulle det inte varit så då med, säger Ingje.

Så här kan ett pergamynkuverten se ut som glasplåten ligger i.

Det digitala arkivet ska finnas att tillgå alla som är intresserade.

– Vi hoppas på att få upp några bilder på vår webbplats i början av 2017. Då ska den som tittar på bilderna kunna lämna synpunkter på vem bilden föreställer eller liknande för att kunna kartlägga vilka personer det rör sig om. För tyvärr är ju fotografier utan namn ganska ointressanta, säger Ingje.

De flesta plåtarna är ifrån 30-, 40- och 50-talet och föreställer 12 till 24 studioporträtt i en serie.

– Nittio procent av bilderna är ifrån Köping med omnejd, men vi har även kunnat lokalisera att några av plåtarna till fotografer i Solna och Råsunda, säger Ingje.

Varje enskild kartong innehåller 12-16 plåtar.

Lådvis med plåtar väntar på att bli arkiverade, totalt tar de hand om 6000 plåtar.

Det är ändå svårt att sätta exakta årtal på dem.

– Ibland kan du se på kläderna vilket årtionde det är, men det är väldigt klurigt då det inte står några årtal som helst på kuverten eller plåtarna, säger Kristin Ludvigsson.

Den digitala arkiveringsprocessen har de hämtat hos proffsen.

– Tekniken vi använder är scanning och något Riksarkivet rekommenderar. Därför har vi valt att följa deras direktiv och läser in dem med mycket hög upplösning, säger Ingje.

Att arbeta med glasplåtarna kommer ta lång tid.

– När vi är klara med det väntar bladfilm som vi också ska arkivera, skrattar Ingje.

Edvard Ruin och Ingje Karlsson är två av de medlemmar som arbetar med arkiveringen av plåtarna.

Annons
Annons
Annons