Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till minne: Bo Munkert

Annons

Agronom Bo Munkert, Munktorp, Västmanland, har avlidit efter en längre tids sjukdom i en ålder av 76 år, närmast anhöriga är hustrun Birgitta, barn och barnbarn

Vi minns Bo som en godhjärtad, fördomsfri man som älskade jorden, naturen och människor.

En fri själ som aldrig lät sig styras utan lågmält följde sitt hjärta. Han växte upp som enda barnet på en gård i Västmanland, i ett hem där skapande var en del av vardagen. Far Joel var kreativt lagd och skicklig med snickerier, vilket kom väl till pass i arbetet på en gård.

På lediga stunder, när vardagsplikterna tillät, sökte sig ofta hans mor Anna till staffliet. Hennes moster var naivisten och konsertsångerskan Anna Berg med utställningar på bland annat Waldemarsudde.

Efter studentexamen praktiserade Bo på en gård i Wales, en period som gav vänskapsrelationer och livslångt intresse för brittisk kultur, natur och människor.

Väl tillbaka i Sverige utbildade han sig till agronom vid Ultuna i Uppsala. Han värdesatte inte bara utbildning utan också möjligheten till glatt kamratskap och studieresor till olika platser.

I dessa unga år träffade han sitt livs stora kärlek, Birgitta från Uppsala. De gifte sig i Danmarks kyrka en vårdag 1966 och flyttade därefter till föräldragården Sensta i Västmanland. Där arbetade Bo med sin far några år innan han själv tog över verksamheten.

I huvudsak ägnade sig Bo åt växtodling, men senare under några år hölls även skotsk höglandsboskap på gården. Han drev familjeföretaget outtröttligt med stor kunnighet och allteftersom utökades arealen. Vid sidan om arbetet hade Bo ett stort intresse för musik, historia och litteratur och tyckte om att diskutera livet och världshändelser.

Under många år var han engagerad i Föreningsbanken som revisor. Han var dessutom redaktionellt aktiv i hembygdsföreningens tidning.

På äldre dagar gladdes han åt att få uppleva släktens femte generation småbarn leka på gården. Han kände tacksamhet för ett liv med kärlek, familj och vänner, tillika ett stimulerande yrke nära naturen. Bos tålamod, kraftfullhet och visdom i livets utmaningar, var många gånger inspirerande för oss som levde nära honom. I förundran kunde vi följa hur detta bibehölls hos honom även under sjukdomsåren.

Sina sista krafter gav han från sitt hjärta till Birgitta, då han förmådde möta hennes blick en sista gång, innan han åter slöt ögonen.

För släkt och vänner

Margareta Munkert Karnros

Annons
Annons
Annons