Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Hemförlossning – Det var en fantastisk upplevelse

Aada föddes för sju månader sedan, hemma i sovrummet. Oansvarigt beslut tyckte många, men Jenny är säker. Hon skulle aldrig tveka om att göra det igen.

FOTO: ANNELIE NORÉN

Halv sex på morgonen vaknade Jenny av att värkarna satt igång. Lite drygt tre timmar senare, den där morgonen i september, var lilla Aada född. Hemma i dubbelsängen.

– Det var perfekt, allting var perfekt. Efter några timmar firade vi med hämtmat från en thaikiosk här i närheten och jag behövde inte lämna sängen för en sekund, säger Jenny och ler.

Jenny sitter på en lekmatta i starka färger på vardagsrumsgolvet, bredvid sitter Aya och dottern Aada, som nu hunnit bli sju månader gammal. Aada är djupt försjunken i en röd plasttomat och inte alls intresserad av vad som händer runt i kring. Hon är parets tredje dotter men den första som är född under en planerad hemförlossning.

– När jag blev gravid för tredje gången kändes det självklart att vi skulle ha en planerad hemförlossning så länge allt var som det skulle, säger Jenny och fortsätter:

– De andra förlossningarna har gått jättebra så det är inte det, men jag har alltid känt mig avbruten i värkarbetet när jag har behövt ta mig hemifrån till förlossningen. Det har gjort mig spänd och alla apparater de kopplar till en när man kommer in, nej fy. Som du hör är jag lite sjukhusrädd också, säger hon och skrattar.

Tankarna om en planerad hemförlossning har aldrig känts skrämmande för någon av dem, utan mer som ett naturligt alternativ. Men det tog två sjukhusförlossningar innan det blev av. Parets första dotter Irmeli föddes på en förlossningsavdelning i Uppsala, då det finns ett krav på att vara omföderska för att få genomföra en planerad hemförlossning. Tre år senare när det var dags igen hade Jenny och Aya flyttat till Stockholm. Som omföderska och tillhörande Stockholms läns landsting var det nu fritt fram för hemförlossning utan några extra kostnader.

– Vi funderade på hemförlossning när vi väntade vår andra dotter Minna. Efter att ha hört så mycket positivt om en privatklinik, att det skulle vara ungefär som hemmiljö, så bestämde vi oss för att testa och se om de kunde vara något för oss, berättar Jenny.

När det blev ett plus på graviditetstestet för tredje gången bestämde de sig för att försöka få en planerad hemförlossning. Då hade Jennys syster redan fött fyra barn hemma, alla under lugna och planerade former. Vid systerns sista förlossning var både Jenny och Aya med. Peppade av den upplevelsen kändes hemförlossning som en självklarhet.

Efter att ha letat runt på internet hittade de en barnmorska med landstingsavtal som genomförde hemförlossningar.

– Vi kontaktade barnmorskan och gick hos henne för mödravård. Det var jätteskönt att redan från början ha möjligheten att träffa den person som sedan skulle vara med under förlossningen. Det gjorde att vi hade möjlighet att prata igenom allting i förväg och skapa en väldigt nära och trygg kontakt, säger Jenny.

I vecka 36 var det dags för den slutgiltiga läkarkontrollen. Där gjorde läkaren en bedömning utifrån mödravårdsjournalen och samtal med Jenny om paret skulle få genomföra hemförlossningen som planerat. Det är ytterligare ett krav som ställs av Stockholms läns landsting för att ersättning för förlossningen ska utbetalas.

När den stora dagen kom gick allt väldigt snabbt. Det var fredag och Jenny vaknade av att det var på gång. Värkarbetet kom igång snabbt, i början lindrade Jenny smärtan i duschen. Efter två timmars värkarbete ringde Aya till barnmorskan.

– Nu är bebisen på väg ut.

När barnmorskorna klev in genom dörren var huvudet redan ute, tio minuter senare var Aada född. Allt hade gått snabbt men förvånansvärt smidigt. Jenny hade varit lugn och avslappnad under hela förlossningen. Hon förlorade en del blod men fick ett vätskedropp av barnmorskorna på plats och de behövde aldrig fundera på att åka in till sjukhuset.

– Det var en fantastisk upplevelse, helt annorlunda mot de tidigare förlossningarna. Jag hade en helt annan kontroll. Under en hemförlossning har man ingen tillgång till medicinsk bedövning, men det hade jag aldrig velat ha ändå. För mig räckte det med värme och profylaxandning. Det bästa var att jag kände att jag kunde ge min lilla flicka ett lugnt och kontrollerat välkomnande. Hon fick en fin start, berättar Jenny.

Ett par timmar efter förlossningen och när blödningen stoppats åkte barnmorskorna. Efter två dagar, en söndag kom en läkare som gjorde en första hälsoundersökning. Några dagar senare kom barnmorskan och tog ett PKU-prov. Att slippa åka till sjukhuset var något som var väldigt uppskattat av hela familjen.

Var ni aldrig oroliga för att något kunde gå snett?

– Nej, egentligen inte. Inte mer än under de tidigare förlossningarna. Det går ju aldrig i förväg att veta hur en förlossning kommer att bli förrän den är över. Komplikationer kan ju uppstå även om man är på sjukhuset. Skulle det hända något kan man alltid åka in, vi bor ju inte så långt ifrån ett sjukhus med förlossningsavdelning, säger Jenny och Aya fyller i:

– Sen tror jag att det viktigaste är att man själv som gravid eller som partner känner sig trygg i sitt beslut oavsett vad man väljer.

Vad har ni fått för reaktioner?

– I efterhand har det bara varit positiva, ”vad starkt av dig” och många var avundsjuka på vår upplevelse. Innan förlossningen var det lite annorlunda. Då tyckte vissa att vi var oansvariga och utmanade ödet. Men vi har aldrig ångrat oss och skulle gärna göra det igen.

Namn: Jenny och Aya Stehager.

Ålder: 37.

Familj: Irmeli, 7 år, Minna, 4 år och Aada, 6 månader.

Bor: Stockholm.

Gör: Socionom och förläggare.

Alias på Familjeliv: Ayo.

Vem får föda hemma?

Vi kontaktade Ann Hjelm, verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare för förlossningskliniken på BB Stockholm för att få veta mer.

– Det kan skilja sig lite åt mellan olika landsting men generellt kan man säga att du ska vara omföderska och din senaste förlossning ska ha varit vaginal och helt utan komplikationer för både mor och barn. Även nuvarande graviditeten ska ha varit normal, med bra värden och barnet ska ha vuxit som det ska, och ligga med huvudet nedåt. Inom mödravården brukar vi kalla det för en lågriskgraviditet, säger Ann Hjelm.

Om man vill föda hemma, hur gör man?

– Via sin mödravård eller på egen hand får man ta kontakt med två barnmorskor som kan hjälpa till under hemförlossningen. Sen finns det i alla fall i Stockholm ett krav som säger att man måste bo inom ett avstånd på 30 minuter från ett sjukhus. I vecka 36 har man sedan ett risksamtal med en läkare som bedömer att graviditeten uppfyllt alla krav samt informerar om riskerna med en hemförlossning.

Vilka risker finns det?

– Det finns alltid komplikationer som kan uppstå under en förlossning som inte går att förutse som kan drabba både mamman och barnet. Det kan till exempel gälla syrebrist hos barnet efter att ha trasslat in sig i navelsträngen eller att mamman drabbas av en större blödning. Komplikationer som kan vara livshotande.

Skulle du rekommendera hemförlossning?

– Nej, det är inte något jag skulle rekommendera. Förlossningsvården i Sverige är inte uppbyggd för hemförlossningar som det är i vissa andra länder som Nederländerna där många, många fler föder hemma.

* Vad som gäller för hemförlossning kan skilja sig mellan olika landsting. Kontakta ditt för att få veta mer.

Annons
Annons
Annons